HISTORIA

Församlingens bildande

Göteborgs första baptistförsamling bildades 5 augusti 1861 av sex personer som var samlade i en lägenhet i huset Landsvägsgatan 7. Ett par av dem hade döpts vid den första dopförrättningen i Vallersvik, Frillesås den 21 september 1848. På grund av förföljelser hade man under de första åren samlats i all hemlighet i varandras hem. Mestadels höll man till i en liten stuga vid Landalaledet (hörnet Aschebergsgatan/ Engelbrektsgatan) inte långt från nuvarande Tabernaklet. Församlingsbildningen blev möjlig sedan en kunglig förordning 1860 godkänt baptisterna som trossamfund och beviljats fri religionsutövning. Till pastor och föreståndare utsågs Fredrik Olaus Nilsson, som tidigare varit landsförvisad på grund av sin baptistiska tro, men som nu återvänt från USA.

Behov av gudstjänstlokal

Den lilla baptistförsamlingen växte och behövde en gudstjänstlokal. Vid denna tidpunkt hade sjökapten G W Schröder anslutit sig till församlingen. Han lyckades förvärva en tomt vid Södra Allégatan, där han lät uppföra ett tvåvåningshus med bostad för sig och sin familj på andra våningen och en gudstjänstlokal som rymde ca 200 personer på bottenplanet. Efter hand blev även denna sal för liten varför man från 1875 fick hyra en möteslokal i Arbetakommunens hus vid Järntorget, där man även fick installera en dopgrav. Salen hade 1600 sittplatser och årshyran var 1800 kronor.

Pastor Teodor Truvé

Under denna tid kom Teodor Truvé, baptist och pastor, tillbaka till Sverige efter studier i USA. Han blev en förgrundsfigur för baptismen i västra Sverige. Han efterträdde 1868 F O Nilsson som föreståndare och pastor för Göteborgs Första Baptistförsamling. Truvé, som var hedersdoktor vid sin gamla läroanstalt i New York, var en mycket driftig person och uppskattad predikant.

Efter fem år i Arbetarkommunens hus stod det klart för Truvé att församlingens lokalfråga måste få en radikal lösning. Schröderska salen var för liten och nuvarande lokalhyra var för hög. 1881 beslutade församlingen att starta en insamling för att bygga en ny predikolokal. Församlingen hade då 197 medlemmar.

Tabernaklet byggs

Genom ett generöst offrande och flera insamlingsresor till USA och London kunde församlingen inviga sin ståtliga predikolokal Tabernaklet den 5 oktober 1884. En församlingsmedlem och känd arkitekt i staden, J A Westerberg, hade lyckats förvärva tomten vid Storgatan och skänkt densamma till församlingen. Han, som Tabernaklets byggmästare, ställde sina yrkeskunskaper till förfogande, liksom många andra församlingsmedlemmar. När huset stod färdigt uppgick den totala kostnaden till 101 393:85 och "kapellskulden" uppgick till 40 000 kr.

Pastor Truvé predikade ofta för en fullsatt kyrka ett par gånger varje söndag och även vid veckomöten. Församlingen växte och snart bildades många utposter runt om i trakten, dit man gjorde predikoresor. Så småningom bildade flera av dessa egna församlingar. Göteborgs Andra Baptistförsamling – Linnéakyrkan 1896, Göteborgs Tredje, Elim i Gårda 1897 och Betel i Majorna 1903. Pastor Truvé förblev församlingens föreståndare i 42 år.

De olika församlingarna utvecklades så var för sig i sina stadsdelar. Många större manifestationer och kampanjer hade man under årens lopp gemensamt. Under framförallt 1960-talet ändrades göteborgarnas boendeförhållanden väsentligt. Nya stora stadsdelar växte upp, vilket ställde krav på göteborgsbaptisterna om evangelisationsuppdraget skulle kunna fullföljas. Man menade att en församling i centrum skulle vara tillräckligt och så verka i ytterområdena. Det medföljde att det stod i "Kontakt" 1970: "Andliga strömfåror förenas. Göteborgs 1:a, 2:a och 3:e Baptistförsamlingar beslutar att gå samman och bildar Göteborgs Baptistförsamling. Söndagen den 22 februari 1970 bildades församlingen och Tabernaklet blev den gemensamma kyrkan.

Information på engelska

Information på arabiska