{"id":1018,"date":"2019-11-28T14:19:55","date_gmt":"2019-11-28T13:19:55","guid":{"rendered":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/?p=1018"},"modified":"2019-11-28T14:19:58","modified_gmt":"2019-11-28T13:19:58","slug":"den-helige-andes-tempel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/?p=1018","title":{"rendered":"Den helige Andes tempel"},"content":{"rendered":"\n

F\u00f6redrag, En Timme Bibel, Tabernaklet, G\u00f6teborg\u00a0, onsdagen den 26 november 2019, Micael Nilsson.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Den fula ankungen<\/h2>\n\n\n\n

Du kan historien. Jag l\u00e4ser den f\u00f6r dig \u00e4nd\u00e5, H.C. Andersens gamla saga om den fula ankungen: Det var en g\u00e5ng en anka som ruvade sina \u00e4gg. N\u00e4r alla andra \u00e4gg kl\u00e4ckts fanns ett kvar. Det var st\u00f6rre \u00e4n de andra och det liknade inget annat \u00e4gg ankan tidigare sett. N\u00e4r \u00e4gget till slut kl\u00e4cks ser den fulaste ankunge ankan sett dagens ljus. Denna fula ankunge blir snart f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r den omildaste behandling. Retad, knuffad, biten, o\u00f6nskad. En dag ger han sig av. Hans flykt tar honom till vild\u00e4nderna vid den stora mossen. Inte heller d\u00e4r blir han omtyckt. Han \u00e4r st\u00e4ndigt avvikande. St\u00e4ndigt utanf\u00f6r. En dag kommer j\u00e4garen. Ett skott. \u00c4nderna flyr f\u00f6r sina liv. Den fula ankungen \u00e4r ensam igen.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Hans liv f\u00f6rblir en st\u00e4ndig, men tr\u00f6stl\u00f6s, jakt p\u00e5 gemenskap, tillh\u00f6righet och bekr\u00e4ftelse. \u00d6verallt \u00e4r han en fr\u00e4mmande f\u00e5gel. Den utst\u00f6tte. Den fula ankungen. N\u00e4r vintern kommer \u00e4r han \u00e4nnu ensam. Vintern \u00e4r l\u00e5ng, kall och sv\u00e5r, men ankungen \u00f6verlever, trots allt. Och med v\u00e5ren kommer s\u00e5 sm\u00e5ningom ljuset och v\u00e4rmen. I v\u00e5rsolen sl\u00e5r han ut sina vingar. De har v\u00e4xt. F\u00e5tt kraft. Han lyfter. Det b\u00e4r. Han flyger. H\u00f6gt. Med luft under vingarna njuter han friheten som aldrig f\u00f6rr – innan han till slut landar i en smal kanal omgiven av doftande syrener. D\u00e4r f\u00e5r han se en syn som fyller honom med ett m\u00e4rkligt vemod. Ett svanpar. Den fula ankungen tvekar: <\/p>\n\n\n\n

-Dessa st\u00e5tliga f\u00e5glar kommer att hacka mig till d\u00f6ds, om jag, som \u00e4r s\u00e5 ful, ens v\u00e5gar n\u00e4rma mig dem. Men b\u00e4ttre att hackas till d\u00f6ds av dem, \u00e4n att leva som en utst\u00f6tt.\u00a0 Och han v\u00e5gar – en g\u00e5ng till.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4l framme s\u00e4nker han blicken. Bereder sig p\u00e5 nya gl\u00e5pord, och p\u00e5 nya tjuvnyp. Han s\u00e4nker blicken mot vattenytan\u2026 Men vad ser han? Han ser sin egen spegelbild, men han \u00e4r inte l\u00e4ngre den fula ankungen. Han ser inte l\u00e4ngre den lilla gr\u00e5 f\u00e5gelunge han varit van vid att se i vattenytan. Han ser en annan bild. Han ser en svan. En stor, skimrande vit, st\u00e5tlig svan. <\/p>\n\n\n\n

Det var allts\u00e5 hemligheten. Hemligheten bakom utanf\u00f6rskapet. Hemligheten bakom det faktum att han alltid varit annorlunda. Han var aldrig n\u00e5gon anka. Han var en svan! En praktfull svan.<\/p>\n\n\n\n

H.C. Andersen skriver: ”Det g\u00f6r ingenting om man \u00e4r f\u00f6dd i ankg\u00e5rden, bara man har legat i ett svan\u00e4gg.”<\/p>\n\n\n\n

Jag tycker att ofta att H.C. Andersens sagor \u00e4r som skarpsynta analyser eller liknelser. S\u00e5 \u00e4r det ocks\u00e5 h\u00e4r. Vi anar att ber\u00e4ttelsen har sj\u00e4lvbiografiska dimensioner; att den handlar om f\u00f6rfattarens egen kamp med sj\u00e4lvbilden men ocks\u00e5 om omgivningens f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rminska och f\u00f6rkrympa. Som liknelse betraktad \u00e4r sagan genialisk. <\/p>\n\n\n\n

Ikv\u00e4ll f\u00e5r den handla om v\u00e5r kamp med sj\u00e4lvbilden. F\u00f6r detta kan h\u00e4nda i v\u00e5ra liv ocks\u00e5. Det kan h\u00e4nda att den gamla bilden av den fula f\u00e5gelungen l\u00e5ser sig fast p\u00e5 v\u00e5r inre n\u00e4thinna. Det enda vi ser \u00e4r det som var. Vi ser bara v\u00e5ra gamla misslyckanden, eller den bild andra gett oss av vilka vi \u00e4r. Det kan h\u00e4nda att andra ser annat. Andra kanske ser dina talanger, din k\u00e4rlek och din v\u00e4nskap. Andra kanske tycker att du \u00e4r vacker. Men allt du ser i din spegel \u00e4r bilden av vad du en g\u00e5ng var, eller kanske aldrig varit, d.v.s. bara trott att du var.<\/p>\n\n\n\n

Vem \u00e4r du?<\/h2>\n\n\n\n

S\u00e5 vem \u00e4r du egentligen? Ditt svar p\u00e5 fr\u00e5gan \u00e4r din sj\u00e4lvbild, det s\u00e4tt du ser dig sj\u00e4lv och d\u00e4rmed l\u00e4ser din plats i gruppen genom. Din sj\u00e4lvbild p\u00e5verkar din sj\u00e4lvk\u00e4nsla.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga \u00e4r d\u00e5 de som vill hj\u00e4lpa dig med svaret av vem du \u00e4r. Darwin och evolutionsteoretikerna svarar (f\u00f6renklat) att du \u00e4r en naken apa, en produkt av slump och utveckling. D.v.s. ingen ville dig. Du \u00e4r ett o\u00f6nskat barn; ett vintergatans gatubarn. Jag antar att den sj\u00e4lvbilden skapar n\u00e5got inom oss, och hopp \u00e4r det knappast. Jag antar att bilden av den nakna apan som ingen t\u00e4nkt n\u00e5got djupare med, eller detta ensamma gatubarn i ett v\u00e4ldigt Universum krymper m\u00e4nniskosj\u00e4len. Det blir f\u00f6rm\u00e4tet alltihop, f\u00f6rm\u00e4tet att tala om Livets mening, i best\u00e4md form. I b\u00e4sta fall kan vi skapa oss en mening. Men d\u00e5 f\u00e5r vi k\u00e4mpa s\u00e5 h\u00e5rt vi kan. Allt \u00e4r upp till oss sj\u00e4lva eller andras goda vilja. F\u00f6r hur ska livet kunna ha en mening om ingen menat livet?<\/p>\n\n\n\n

Inte bara vill m\u00e5nga ge svar p\u00e5 vem du \u00e4r utan ocks\u00e5 p\u00e5 vem du borde<\/em>vara. Och vi formas av det vi h\u00f6r? V\u00e5ra liv pr\u00e4glas snart av andras \u00e5sikter och omd\u00f6men. ”Tungan har makt \u00f6ver liv och d\u00f6d”<\/em>, s\u00e4ger Ords 18:21. <\/p>\n\n\n\n

– Du har ingen s\u00e5ngr\u00f6st, sa skoll\u00e4rarinnan i l\u00e5gstadiet. Efter detv\u00e5gade mamma inte ta en ton i offentliga sammanhang. N\u00e5gra ord p\u00e5verkade henne f\u00f6r resten av livet. Mamma tystnade. F\u00f6r ”tungan har makt \u00f6ver liv och d\u00f6d.”<\/em><\/p>\n\n\n\n

En pastor ber\u00e4ttar om hur han g\u00e5r omkring och ser i skyltf\u00f6nster. Han hamnar snart framf\u00f6r ett som tillh\u00f6r en tatueringsstudio. I skyltf\u00f6nstret finns m\u00e5nga olika motiv. P\u00e5 ett st\u00e5r: \u201dBorn to Loose\u201d, f\u00f6dd f\u00f6rlorare. Han m\u00e5ste g\u00e5 in och fr\u00e5ga: – H\u00e4nder det verkligen att n\u00e5gon vill tatuera in detta? Jo, svarar tatueraren. Hur \u00e4r det m\u00f6jligt? fr\u00e5gar han. Vem vill rista in p\u00e5 sin kropp att han eller hon \u00e4r en f\u00f6rlorare. Tatueraren pekar f\u00f6rst p\u00e5 armen och sedan p\u00e5 pannan och s\u00e4ger p\u00e5 bruten engelska: before tatoo here (p\u00e5 armen) tatoo here (pannan). D.v.s. innan n\u00e5gon ristar orden p\u00e5 sin arm har n\u00e5gon ristat dem i hans eller hennes sinne och tankev\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n

Born to Loose. F\u00f6dd f\u00f6rlorare. Ja, inte bara det. I m\u00e4nniskans sinne har n\u00e5gon t.o.m. ristat orden \u201df\u00f6rlorad\u201d. F\u00f6r s\u00e5 var det en g\u00e5ng, f\u00f6r oss alla. Vi var f\u00f6rlorade. Men det \u00e4r vi inte l\u00e4ngre. I alla fall inte om vi tagit emot fr\u00e4lsningen, f\u00f6r fr\u00e4lsningen \u00e4r en fullst\u00e4ndig revolution. <\/p>\n\n\n\n

Ps 113:5-8 uttrycker det s\u00e5 vackert: <\/p>\n\n\n\n

\u201dVem \u00e4r som Herren v\u00e5r Gud,<\/p>\n\n\n\n

han som tronar s\u00e5 h\u00f6gt,<\/p>\n\n\n\n

som ser ner s\u00e5 djupt \u2013<\/p>\n\n\n\n

vem i himlen och p\u00e5 jorden?<\/p>\n\n\n\n

Han reser den ringe ur stoftet<\/p>\n\n\n\n

och lyfter den fattige ur dyn<\/p>\n\n\n\n

f\u00f6r att s\u00e4tta honom bland furstar,<\/p>\n\n\n\n

bland sitt folks furstar.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Den stund Jesus blir din Fr\u00e4lsare blir du fr\u00e4lst. Gud f\u00f6rl\u00e5ter din synd, reser din d\u00f6da ande upp fr\u00e5n d\u00f6den och ger dig evigt liv. Du blir f\u00f6dd p\u00e5 nytt. Guds Ande kommer in i ditt liv, och du fylls av Guds n\u00e4rvaro. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4nd\u00e5 h\u00e4nder det att kristna m\u00e4nniskor forts\u00e4tter att t\u00e4nka p\u00e5 sig sj\u00e4lva som fula ankungar. De lyckas inte spegla sig i vattenytan. De lyckas aldrig se den nya bilden.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi kommer till tro beh\u00f6ver vi allts\u00e5 omskolas. Vi beh\u00f6ver ett nytt s\u00e4tt att t\u00e4nka. Vi beh\u00f6ver se att det gamla \u00e4r borta och att n\u00e5got nytt har kommit, (2 Kor 5:17). <\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e4lsningsundret sker p\u00e5 en sekund. I ett nu f\u00f6ds en m\u00e4nniska till nytt liv. Men att l\u00e4ra sig att t\u00e4nka om och nytt, d.v.s. att f\u00f6rst\u00e5 vad Gud gjort och hur det f\u00f6r\u00e4ndrat oss \u00e4r en p\u00e5g\u00e5ende process \u00f6ver ett helt liv. <\/p>\n\n\n\n

Som en starthj\u00e4lp har vi sett p\u00e5 n\u00e5gra nya sanningar dessa kv\u00e4llar. Vi har sett p\u00e5 hur du som kristen \u00e4r ett Guds barn. Vi har ocks\u00e5 sett p\u00e5 vad det betyder n\u00e4r Bibeln s\u00e4ger att vi \u00e4r l\u00e4rjungar. Dessa bilder \u00e4r viktiga, kraftfulla, f\u00f6rvandlande. Ser vi dem liknar vi den fula ankungen som ser att han inte alls \u00e4r en ankunge utan en vacker svan. <\/p>\n\n\n\n

Du \u00e4r ingen looser l\u00e4ngre, inte en f\u00f6rlorad f\u00f6rlorare. Du \u00e4r ett Guds barn. Gud har b\u00f6rjar uppr\u00e4tta sin avbild i ditt liv. Herren din Gud, han som tronar s\u00e5 h\u00f6gt och som ser ner s\u00e5 djupt har rest dig ur stoftet och lyft dig ur dyn.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

\u00c4nnu en ny sj\u00e4lvbild<\/h2>\n\n\n\n

Ikv\u00e4ll ska vi l\u00e4sa \u00e4nnu en bibeltext och f\u00f6rs\u00f6ka se oss sj\u00e4lva genom \u00e4nnu en viktig sj\u00e4lvbild. Jag v\u00e5gar s\u00e4ga att om vi verkligen f\u00f6rstod den h\u00e4r bibeltexten och kunde se oss sj\u00e4lva genom den s\u00e5 skulle v\u00e5ra liv aldrig bli sig lika igen. Lyssna, 2 Kor 6:19-20:  \u201dEller vet ni inte att er kropp \u00e4r ett tempel f\u00f6r den helige Ande som bor i er och som ni har f\u00e5tt av Gud? Ni tillh\u00f6r inte er sj\u00e4lva, ni \u00e4r k\u00f6pta till ett h\u00f6gt pris. \u00c4ra d\u00e5 Gud med er kropp!\u201d<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r har vi nu en bibeltext. Den inneh\u00e5ller information, men den \u00e4r ocks\u00e5 kommunikation. Genom enkla m\u00e4nniskoord, jordbundna som ord \u00e4r, vill Gud n\u00e5 oss och tala till oss. Eviga sanningar, men jordbundna, ordbundna\u2026 <\/p>\n\n\n\n

Hur ska vi kunna f\u00f6rst\u00e5 dem? L\u00e5t oss ta hj\u00e4lp av ett antal grundl\u00e4ggande regler f\u00f6r biblisk l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else. Huvudregeln f\u00f6r biblisk l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else skulle kunna se ut s\u00e5 h\u00e4r: Vi vill f\u00f6rst\u00e5 vad f\u00f6rfattaren ville s\u00e4ga till de m\u00e4nniskor som tog emot orden, f\u00f6r att d\u00e4refter ocks\u00e5 kunna f\u00f6rst\u00e5 vad Gud vill s\u00e4ga oss genom dessa ord n\u00e4r de landar i v\u00e5ra liv. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att g\u00f6ra det beh\u00f6ver vi: <\/p>\n\n\n\n

1. studera kontexten, sammanhanget<\/p>\n\n\n\n

2. f\u00f6rst\u00e5 vad det \u00e4r f\u00f6r text vi l\u00e4ser; om det \u00e4r poesi, historia, liknelse, lagtext, brev\u2026<\/p>\n\n\n\n

3. vara uppm\u00e4rksamma p\u00e5 om texten inneh\u00e5ller viktiga begrepp vi beh\u00f6ver s\u00e4tta oss in i<\/p>\n\n\n\n

4. och ibland l\u00e4sa Bibeln tillsammans med andra, genom att fysiskt m\u00f6tas eller genom kommentarer d\u00e4r andra hj\u00e4lper oss se det vi sj\u00e4lva inte ser, Ef 3:18<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r l\u00e4ser vi nu en brevtext. Vad \u00e4r speciellt med brevtexter. Jo, de \u00e4r riktade in i konkreta situationer. P\u00e5 brevet skriver vi en adress. Brevet \u00e4r skickat till n\u00e5gon eller n\u00e5gra. Det \u00e4r skrivet av en orsak, kanske p.g.a. ett problem eller en fr\u00e5gest\u00e4llning, och t\u00e4nkt att tala rakt in i en faktisk situation. <\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r brevet \u00e4r s\u00e4nt till kyrkan i Korinth. Vad var det f\u00f6r stad? Jag citerar K\u00e4rnbibeln: \u201dKorint var en stor handelsstad med omkring 50 000 inv\u00e5nare fr\u00e5n m\u00e5nga folkslag. Det var ett religi\u00f6st centrum med m\u00e5nga tempel. K\u00e4rleksgudinnan Afrodite tillbads h\u00e4r och i hennes tempel tj\u00e4nstgjorde enligt antika k\u00e4llor 1 000 prostituerade. Staden fick till och med ett grekiskt verb uppkallat efter sig, ordet ”korintisera” som betydde att praktisera sexuell omoral. Kulten av Dionysus, som romarna kallade Bacchus, var sannolikt mycket stor i Korint och kan f\u00f6rklara en hel del av de problem som fanns i just den h\u00e4r f\u00f6rsamlingen. Dionysus var en vingud och man drack sig berusad av vin. Det f\u00f6rekom dans, extas, tungotal, profetior, och alla sexuella relationer var till\u00e5tna.\u201d<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 som nu p\u00e5verkas vi f\u00f6rst\u00e5s av den milj\u00f6 vi v\u00e4xer upp i. Och i Korinth var trycket utifr\u00e5n var stort. De som kom till tro kom fr\u00e5n en bakgrund d\u00e4r omoral var accepterad som r\u00e5dande moral. Och det f\u00f6ljde med in i kyrkan, i attityder och handlingar. Paulus beh\u00f6vde adressera detta och f\u00f6rklara att det kristna livet m\u00e5ste vara ett annat slags liv. Inte minst ser vi d\u00e5 att han f\u00e5r ta upp kampen mot sexuell omoral. Detta \u00e4r den omedelbara kontexten, d.v.s. det sammanhang vi finner v\u00e5r text i. <\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss l\u00e4sa den i sitt sammanhang. S\u00e5 h\u00e4r resonerar Paulus i 1 Kor 6:12-20: ”Allt \u00e4r till\u00e5tet f\u00f6r mig”, men allt \u00e4r inte nyttigt. ”Allt \u00e4r till\u00e5tet f\u00f6r mig”, men jag ska inte l\u00e5ta n\u00e5got ta makten \u00f6ver mig. ”Maten \u00e4r till f\u00f6r magen och magen f\u00f6r maten”, men Gud ska g\u00f6ra slut p\u00e5 dem b\u00e5da. Men kroppen \u00e4r inte till f\u00f6r omoral utan f\u00f6r Herren, och Herren f\u00f6r kroppen. Gud har uppv\u00e4ckt Herren, och genom sin makt ska han uppv\u00e4cka \u00e4ven oss.<\/p>\n\n\n\n

Vet ni inte att era kroppar \u00e4r delar i Kristi kropp? Ska jag ta delar av Kristi kropp och g\u00f6ra dem till ett med en prostituerads kropp? Verkligen inte! Eller vet ni inte att den som f\u00f6renar sig med en prostituerad blir en enda kropp med henne? Det heter: De tv\u00e5 ska bli ett k\u00f6tt. Men den som \u00e4r f\u00f6renad med Herren \u00e4r en ande med honom.<\/p>\n\n\n\n

Fly sexuell omoral! All annan synd som en m\u00e4nniska beg\u00e5r \u00e4r utanf\u00f6r kroppen, men den sexuellt omoraliske syndar mot sin egen kropp. Eller vet ni inte att er kropp \u00e4r ett tempel f\u00f6r den helige Ande som bor i er och som ni har f\u00e5tt av Gud? Ni tillh\u00f6r inte er sj\u00e4lva, ni \u00e4r k\u00f6pta till ett h\u00f6gt pris. \u00c4ra d\u00e5 Gud med er kropp!<\/p>\n\n\n\n

Paulus bygger upp sin text som en t\u00e4nkt dialog. Han citerar motst\u00e5ndare och kommenterar. F\u00f6lj med: \u201dAllt \u00e4r till\u00e5tet\u201d s\u00e4ger n\u00e5gon. Paulus svarar: – Ja, men allt \u00e4r inte nyttigt. <\/p>\n\n\n\n

Vem \u00e4r det som sagt att allt \u00e4r till\u00e5tet? Kanske att det \u00e4r faktiskt Paulus som gjort den en g\u00e5ng. D.v.s. kanske har m\u00e4nniskor i Korinth anv\u00e4nt n\u00e5gra ord som Paulus anv\u00e4nt f\u00f6r att undervisa om n\u00e5den. Paulus g\u00f6r det ju l\u00e4ngre fram igen, n\u00e4mligen i kap 10:23-24: \u201dAllt \u00e4r till\u00e5tet, men allt \u00e4r inte nyttigt. Allt \u00e4r till\u00e5tet, men allt bygger inte upp. Ingen ska s\u00f6ka sitt eget b\u00e4sta, utan den andres.\u201d<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4nger du med? Den h\u00e4r g\u00e5ngen tar Paulus tillbaka orden och \u00e5tervinner dem. Att allt \u00e4r till\u00e5tet betyder inte att jag ska bete mig hur som helst. Jag ska ocks\u00e5 s\u00f6ka andras b\u00e4sta. Jag ska ocks\u00e5 t\u00e4nka p\u00e5 vad som bygger upp. <\/p>\n\n\n\n

Jag f\u00f6rs\u00f6ker allts\u00e5 inte leva efter Guds bud f\u00f6r att bli<\/em>fr\u00e4lst utan f\u00f6r att jag \u00e4r<\/em>fr\u00e4lst, och f\u00f6r att det d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r viktigt f\u00f6r mig att f\u00f6rs\u00f6ka leva i och leva ut Guds k\u00e4rlek. Att d\u00e5 anv\u00e4nda Paulus ord om att allt \u00e4r till\u00e5tet f\u00f6r att motivera varf\u00f6r man t.o.m. kan upps\u00f6ka prostituerade \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att helt missf\u00f6rst\u00e5 vad n\u00e5d \u00e4r. Allts\u00e5 m\u00e5ste Paulus svara: – Allt \u00e4r inte nyttigt. Med andra ord ska jag som kristen fr\u00e5ga: – \u00c4r det h\u00e4r nyttigt? \u00c4r det bra f\u00f6r mig? \u00c4r det bra f\u00f6r andra? \u00c4r det bra f\u00f6r kyrkan? <\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gon s\u00e4ger: – Allt \u00e4r till\u00e5tet f\u00f6r mig. Paulus svarar: – Men jag ska inte l\u00e5ta n\u00e5got ta makten \u00f6ver mig.<\/p>\n\n\n\n

D.v.s. det som tar makten \u00f6ver mig kan inte kallas frihet. Om jag h\u00e4vdar min frihet att dricka alkohol, s\u00e5 finns det ocks\u00e5 en farlig v\u00e4ndpunkt d\u00e4r denna frihet visar sig ta makten \u00f6ver mitt liv och mina relationer. Allts\u00e5 s\u00e4ger Paulus att ingenting f\u00e5r ta makten \u00f6ver oss. <\/p>\n\n\n\n

Samtalet forts\u00e4tter i detta m\u00e4rkliga citat: ”Maten \u00e4r till f\u00f6r magen och magen f\u00f6r maten”. Vad menas med det? F\u00f6rmodligen resonerar ett antal troende i Korinth, f\u00f6r att f\u00f6rsvara sin moral, eller omoral, ungef\u00e4r d\u00e5 h\u00e4r: – Kroppen vill ha mat. Allts\u00e5 k\u00f6per jag mat. Kroppen vill ha sex. Allts\u00e5 k\u00f6per jag sex. Vad \u00e4r problemet?<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 detta svarar Paulus att kroppen en dag ska d\u00f6. Den dagen \u00e4r vi f\u00f6rst\u00e5s inte hungriga l\u00e4ngre. Maten \u00e4r inte en evighetsfr\u00e5ga. Men kroppen ska ocks\u00e5 uppst\u00e5, och hur vi idag hanterar v\u00e5r sexualitet kan verkligen f\u00e5 eviga konsekvenser f\u00f6r oss: \u201dVet ni inte att era kroppar \u00e4r delar i Kristi kropp? Ska jag ta delar av Kristi kropp och g\u00f6ra dem till ett med en prostituerads kropp?\u201d <\/p>\n\n\n\n

Nej, jag erk\u00e4nner, det \u00e4r inte helt enkelt att f\u00f6lja med i Paulus tankeg\u00e5ngar. Han f\u00f6rst\u00e5r det sj\u00e4lv och f\u00f6rklarar lite till: \u201dvet ni inte att den som f\u00f6renar sig med en prostituerad blir en enda kropp med henne? Det heter: De tv\u00e5 ska bli ett k\u00f6tt. Men den som \u00e4r f\u00f6renad med Herren \u00e4r en ande med honom. Fly sexuell omoral! All annan synd som en m\u00e4nniska beg\u00e5r \u00e4r utanf\u00f6r kroppen, men den sexuellt omoraliske syndar mot sin egen kropp\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r sex ”bra f\u00f6r”?<\/h2>\n\n\n\n

L\u00e5t oss f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 det h\u00e4r. Paulus s\u00e4ger nog inte h\u00e4r att sexuell synd \u00e4r v\u00e4rre \u00e4n andra synder. Det vore orimligt. I alla fall om vi st\u00e4ller det mot synder som misshandel eller mord. Inte t\u00e4nker vi v\u00e4l att sexuell synd \u00e4r v\u00e4rre \u00e4n mord? Nej, vad Paulus skriver \u00e4r att sexuell synd \u00e4r annorlunda \u00e4n andra synder. Vilket har att g\u00f6ra med Guds tanke med v\u00e5r sexualitet. En sexuell relation \u00e4r en unik relation. En sexuell handling \u00e4r n\u00e4mligen en f\u00f6renande handling. Och jag t\u00e4nker att f\u00e5 m\u00e4nniskor egentligen f\u00f6rnekar det. Alla vet att en sexuell relation inte \u00e4r oladdad. <\/p>\n\n\n\n

I en sexualakt delar m\u00e4nniskor n\u00e5got unikt. Man ger bort n\u00e5got av sig sj\u00e4lv i en sexualakt. De tv\u00e5 blir ett. Varf\u00f6r? Jo, f\u00f6r att det \u00e4r s\u00e5 det ska vara. Det \u00e4r s\u00e5 Gud dragit ledningarna i oss. Det \u00e4r s\u00e5 vi \u00e4r skapade. Sex \u00e4r t\u00e4nkt f\u00f6r \u00e4ktenskapet f\u00f6r att det beh\u00f6vs d\u00e4r. Det \u00e4r mycket som sliter p\u00e5 ett \u00e4ktenskap. Det g\u00f6r mycket som sliter i ett \u00e4ktenskap. K\u00e4rleken uts\u00e4tts f\u00f6r vardagslivets erosion. Topparna n\u00f6ts ner. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs en stark motverkande kraft, n\u00e5got som f\u00f6renar, n\u00e5got som g\u00f6r till ett igen\u2026 och igen och igen. Det \u00e4r i den kontexten sexualiteten blir vackert och viktigt. Att ist\u00e4llet ge bort en massa bitar av sig sj\u00e4lv till en massa olika m\u00e4nniskor trasar ist\u00e4llet s\u00f6nder. <\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r Paulus po\u00e4ng. Vad vi g\u00f6r med v\u00e5ra kroppar p\u00e5verkar oss djupare \u00e4n n\u00e5got annat. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vi ska anv\u00e4nda v\u00e5ra kroppar p\u00e5 ett klokt s\u00e4tt, s\u00e5 att ingenting f\u00e5r makt \u00f6ver oss. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 efter detta l\u00e5nga resonemang om vad som kan vara ett kristet f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt i dessa fr\u00e5gor Paulus kommer fram till fr\u00e5gan: \u201dvet ni inte att er kropp \u00e4r ett tempel f\u00f6r den helige Ande som bor i er och som ni har f\u00e5tt av Gud? Ni tillh\u00f6r inte er sj\u00e4lva, ni \u00e4r k\u00f6pta till ett h\u00f6gt pris. \u00c4ra d\u00e5 Gud med er kropp!\u201d<\/p>\n\n\n\n

K\u00f6pta till ett h\u00f6gt pris<\/h2>\n\n\n\n

Vi tar lite tid till med texttolkningen. Att l\u00e4ra sig HUR man l\u00e4ser Bibeln \u00e4r ju ett viktigt bibelstudium i sig. Den logiska ordningen i Paulus resonemang \u00e4r den h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

1. Ni \u00e4r k\u00f6pta till ett h\u00f6gt pris.<\/p>\n\n\n\n

Jesus har k\u00f6pt oss. Jesus har betalat ett h\u00f6gt pris. Petrus skriver, 1 Petr 1:18-19: \u201dNi vet ju att det inte var med f\u00f6rg\u00e4ngliga ting som silver eller guld ni blev frik\u00f6pta fr\u00e5n det meningsl\u00f6sa liv ni \u00e4rvt fr\u00e5n era f\u00e4der. Nej, det var med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och brist.\u201d Allts\u00e5:<\/p>\n\n\n\n

2. Ni tillh\u00f6r inte er sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n

Ps 100:3: \u201dBesinna att Herren \u00e4r Gud, han har gjort oss och vi \u00e4r hans, hans folk, f\u00e5ren i hans hjord.\u201d (Bibel 2000)<\/p>\n\n\n\n

3. \u201der kropp \u00e4r ett tempel f\u00f6r den helige Ande som bor i er och som ni har f\u00e5tt av Gud\u201d<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r m\u00f6ter vi nu ett viktigt begrepp, ett teologiskt grundord vi beh\u00f6ver f\u00f6rdjupa oss i, n\u00e4mligen ordet \u201dtempel\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Paulus hade kunnat skriva det enklare: – Ni \u00e4r en bostad \u00e5t Gud. Eller: – Ni \u00e4r som ett palats d\u00e4r Gud bor. Eller bara: – Gud bor i er. Nu anv\u00e4nder han dessutom ett oerh\u00f6rt laddat ord f\u00f6r, n\u00e4mligen ordet tempel. Templet var den plats d\u00e4r Gud uppenbarade sig. Templet var en plats f\u00f6r f\u00f6rsoning och en plats f\u00f6r tillbedjan. Gud fyllde templet med sin h\u00e4rlighet. D\u00e4r m\u00f6ttes Gud och m\u00e4nniska i f\u00f6rsoning och frid. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Paulus skriver att du \u00e4r ett tempel \u00e4r det en oerh\u00f6rd sak. Det betyder att ditt hj\u00e4rta \u00e4r en helig plats, likt det allra heligaste i templet. Du g\u00e5r inte l\u00e4ngre till ett tempel f\u00f6r att m\u00f6ta Gud. Du \u00e4r sj\u00e4lv det tempel d\u00e4r Gud finns. Du m\u00f6ter Gud, f\u00f6rsonas med Gud och tillber Gud i ditt inre. <\/p>\n\n\n\n

Kanske har vi vetat detta s\u00e5 l\u00e4nge att vi gl\u00f6mt hur stort det \u00e4r, men det \u00e4r en oerh\u00f6rd sanning. Gud bor I dig!<\/p>\n\n\n\n

4. Allts\u00e5 skriver Paulus: \u201d \u00c4ra d\u00e5 Gud med er kropp!\u201d<\/p>\n\n\n\n

Med detta har han lyft allt, fr\u00e5n ett l\u00e5gt f\u00f6rs\u00f6k att ge ett teologiskt f\u00f6rsvar f\u00f6r att leva ut sin lust bland prostituerade, lyfter Paulus b\u00e5de tanken p\u00e5 vad sex \u00e4r och vad kroppen \u00e4r till helt nya h\u00f6jder. Om sex \u00e4r att bli ett med n\u00e5gon borde vi verkligen t\u00e4nka l\u00e4nge och djupt p\u00e5 vem vi vill bli ett med. Och kroppen, som devalverats till ett instrument f\u00f6r v\u00e5r tillfredsst\u00e4llelse, oavsett om det g\u00e4ller mat eller sex f\u00e5r ist\u00e4llet vara ett tempel, som fylls av Guds n\u00e4rvaro och som vi ska anv\u00e4nda som ett instrument f\u00f6r tillbedjan. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4r du med? Det s\u00e4tt vi ser p\u00e5 oss sj\u00e4lv kommer att ha en starkt formande effekt p\u00e5 v\u00e5ra liv. I Korinth fanns m\u00e4nniskor som s\u00e5g p\u00e5 sina kroppar som att de bara var ett medel f\u00f6r tillfredsst\u00e4llelse. De verkar separera kropp och ande \u00e5t. Vad vi g\u00f6r med v\u00e5ra kroppar \u00e4r en sak, vad vi g\u00f6r med v\u00e5rt andliga liv en annan.\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Hela livets Gud<\/h2>\n\n\n\n

Denna uppdelning mellan det kroppsliga och det andliga har skett m\u00e5nga g\u00e5nger i kyrkans historia. Tidigt fick kyrkan ta strid mot den s\u00e5 kallade gnosticismen, d.v.s. den tudelade andligheten, d\u00e4r tillvaron delades upp i den goda andligheten och den onda kroppsligheten, och d\u00e4r livet delas upp i m\u00e5nga olika liv: arbetsliv, familjeliv, andaktsliv… <\/p>\n\n\n\n

Det gnostiska inflytandet i den tidiga kristenheten utm\u00e4rktes av ett fr\u00e4mlingskap inf\u00f6r kroppen, sj\u00e4len och naturen. Skapelsen var enligt detta t\u00e4nkande ond. I syndafallet st\u00e4ngdes m\u00e4nniskan in i skapelsen, f\u00e4ngslades i kroppen. Fr\u00e4lsning var att genom kunskap (gnosis) frig\u00f6ra sig fr\u00e5n det fysiska livet f\u00f6r att bli en andlig varelse.<\/p>\n\n\n\n

Man beh\u00f6ver kanske inte s\u00e4ga mer f\u00f6r att vi ska ana hur detta ibland slagit igenom i kyrkans helgelsef\u00f6rkunnelse. Kroppen och det kroppsliga ska f\u00f6rnekas och f\u00f6rkv\u00e4vas. Det kroppsliga \u00e4r oviktigt. Det andliga \u00e4r viktigt. Det som sker p\u00e5 arbetsplatsen \u00e4r en sak. Det som sker i kyrkan \u00e4r en annan sak. <\/p>\n\n\n\n

Jag har sett detta sl\u00e5 igenom i v\u00e5r egen tid ocks\u00e5. Jag har m\u00f6tt m\u00e4nniskor som \u00e4gnat sig \u00e5t det andliga, d.v.s. \u00e5t b\u00f6nen och \u00e5t kyrkan, men gl\u00f6mt sin familj och sitt hush\u00e5ll. Men detta \u00e4r inte kristendom. Det \u00e4r gnosticism. <\/p>\n\n\n\n

Detta uppdelande i kroppslighet och andlighet \u00e4r o\u00e4ndligt l\u00e5ng bort fr\u00e5n Paulus ord om att vi ska \u00e4ra Gud \u201dmed v\u00e5r kropp\u201d. Uppdelningen mellan det andliga och det kroppsliga, d.v.s. det andliga och viktiga; som att g\u00e5 till kyrkan, att be, att l\u00e4sa Bibeln och det fysiska, vanliga och oviktiga, som att sk\u00f6ta sin h\u00e4lsa, att \u00e4ta r\u00e4tt, att motionera, att betala r\u00e4kningar och att klippa gr\u00e4set\u2026 den uppdelningen \u00e4r verkligen inte biblisk. I Bibeln \u00e4r Gud hela livets Gud. Gud \u00e4r kroppens och vardagslivets Gud lika mycket som andaktslivets och gudstj\u00e4nstlivets Gud. S\u00e5 \u00e4ra d\u00e5 Gud med din kropp.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t er uppfyllas av Ande!<\/h2>\n\n\n\n

Och, om din kropp nu \u00e4r ett tempel f\u00f6r den helige Ande, vad annat ska vi s\u00e4ga \u00e4n detta: – S\u00f6k Guds Ande. Eller som Paulus skriver det i Ef 5:18: – L\u00e5t er uppfyllas av Ande.<\/p>\n\n\n\n

I Hesekiels bok (43:5) ber\u00e4ttas det om en syn. Profeten ser hur Guds h\u00e4rlighet uppfyller templet. T\u00e4nk om det skulle f\u00e5 ske i v\u00e5ra liv. T\u00e4nk om Guds Ande skulle f\u00e5 fylla oss, s\u00e5 att det syns. T\u00e4nk om Guds h\u00e4rlighet skulle f\u00e5 uppfylla templet. <\/p>\n\n\n\n

Orden om att vi \u00e4r den helige Andes tempel \u00e4r starkt f\u00f6rknippade med orden om att vi \u00e4r skapade att vara Guds avbilder. M\u00e4nniskans skapades till Guds avbild, men n\u00e4r vi br\u00f6t med Gud gick avbilden s\u00f6nder och vi blev n\u00e5gonting annat. Och vi gjorde n\u00e5gonting annat \u00e4n att \u00e4ra Gud med v\u00e5ra kroppar. Bibeln s\u00e4ger dessutom att vi dog. \u2013 Om ni \u00e4ter frukten fr\u00e5n kunskapens tr\u00e4d kommer ni att d\u00f6, varnar Gud. Men m\u00e4nniskan lyssnade p\u00e5 andra r\u00f6ster, \u00e5t och dog. Jakob skriver, Jak 2:26: \u201dLiksom kroppen utan ande \u00e4r d\u00f6d, s\u00e5 \u00e4r tron utan g\u00e4rningar d\u00f6d.\u201d Kroppen utan ande \u00e4r d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r detta Jesus ser n\u00e4r han ser in i den gudsl\u00e4ngtande Nikodemos hj\u00e4rta. Nikodemos s\u00f6ker upp Jesus. Hans ordfl\u00f6de \u00e4r enormt. Nikodemos \u00f6ser ber\u00f6m \u00f6ver Jesus och ber\u00e4ttar om allt han f\u00f6rst\u00e5r, men Jesus avbryter honom mitt i meningen. Jesus ser att kroppen utan ande \u00e4r d\u00f6d, och att m\u00e4nniskans utan fr\u00e4lsningen \u00e4r utan ande: – Du m\u00e5ste bli f\u00f6dd p\u00e5 nytt Nikodemos. Du m\u00e5ste f\u00e5 liv. <\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r ocks\u00e5 vad som sker n\u00e4r en m\u00e4nniska tar emot fr\u00e4lsningen. Du f\u00e5r liv. Liv fr\u00e5n Gud. Liv som inte kan d\u00f6. <\/p>\n\n\n\n

D\u00e4refter talar Bibeln ofta om v\u00e5r nya relation; d.v.s. om v\u00e5r relation till den tredje personen i gudomen, den helige Ande. Vi ska leva och tala s\u00e5 att vi inte bedr\u00f6var den helige Ande, eller utsl\u00e4cker Guds Ande i v\u00e5ra liv. Ist\u00e4llet ska vi l\u00e5ta oss fyllas av Guds Ande. Vi ska s\u00f6ka dopet i den helige Ande och l\u00e4ra oss att ledas av Guds ande. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 h\u00e4r s\u00e4ger Jesus, Joh 14:16-17: \u201dOch jag ska be Fadern, och han ska ge er en annan Hj\u00e4lpare som ska vara hos er f\u00f6r alltid: sanningens Ande. V\u00e4rlden kan inte ta emot honom, f\u00f6r v\u00e4rlden ser honom inte och k\u00e4nner honom inte. Ni k\u00e4nner honom, f\u00f6r han f\u00f6rblir hos er och ska vara i er.\u201d<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rlden k\u00e4nner honom inte. Vilken tragedi! F\u00f6r m\u00e5nga blir Guds Ande den stora fr\u00e4mlingen, ett \u201dn\u00e5got\u201d man upplever ibland, en stor och m\u00e4rkv\u00e4rdig n\u00e4rvaro, n\u00e5gon som vandrar tyst vid m\u00e4nniskans sida genom sorgedalen, men som en g\u00e5ta, likt Det Stora Ok\u00e4nda. Talar man ni \u00e4nd\u00e5 om Anden s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6r hans verk, f\u00f6r hans kraft, gl\u00e4djen, f\u00f6r inspirationen, tr\u00f6sten eller t.o.m. f\u00f6r upplevelsen av h\u00e4nryckning. T.o.m. i vissa bibel\u00f6vers\u00e4ttningar blir Anden ett opersonligt \u201ddet\u201d snarare \u00e4n \u201dhan\u201d, d.v.s. som en person, likt Jesus eller Fadern som vi kan tala till, lyssna p\u00e5 och leva med.\u00a0<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Men Jesus s\u00e4ger om sina l\u00e4rjungar: \u201dNi k\u00e4nner honom.\u201d\u00a0O, att Jesus kunde s\u00e4ga detsamma om oss. Vad blir det annars av kyrkan? Hur ska hon f\u00f6rst\u00e5 vad hon \u00e4r om hon inte f\u00f6rst\u00e5r att hon \u00e4r ett tempel f\u00f6r den helige Ande?\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Faktum \u00e4r att Paulus anv\u00e4nder bilden av den troende som ett tempel vid tv\u00e5 tillf\u00e4llen i f\u00f6rsta Korithierbrevet. S\u00e5 h\u00e4r l\u00e4ser vi i 1 Kor 3:16-17: \u201dVet ni inte att ni \u00e4r Guds tempel och att Guds Ande bor i er? Om n\u00e5gon f\u00f6rd\u00e4rvar Guds tempel ska Gud f\u00f6rd\u00e4rva honom. Guds tempel \u00e4r heligt, och det templet \u00e4r ni.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Bilden av de troende som Guds tempel. Den har flera till\u00e4mpningar. H\u00e4r, i kapitel 3 handlar det om vad och hur vi bygger. F\u00f6r tanken \u00e4r att vi ska bygga n\u00e5gonting med v\u00e5ra liv. Tanken \u00e4r att vi ska l\u00e4mna n\u00e5gonting efter oss. <\/p>\n\n\n\n

I Korinth verkar det finnas m\u00e4nniskor som snarare bygger ett Babelstorn \u00e4n ett tempel. De strider och \u00e4r avundsjuka. D\u00e5 m\u00e5ste Paulus ta i. Han m\u00e5ste skaka om dem s\u00e5 att de vaknar. F\u00f6r det h\u00e4r h\u00e5ller ju inte. D\u00e4rf\u00f6r skriver han till dem som verkar mer intresserade av att bygga upp n\u00e5gonting omkring sig sj\u00e4lva \u00e4n att bygga p\u00e5 kyrkan: \u201dvar och en m\u00e5ste t\u00e4nka p\u00e5 hur han bygger. Ingen kan l\u00e4gga en annan grund \u00e4n den som \u00e4r lagd, Jesus Kristus. Om n\u00e5gon bygger p\u00e5 den grunden med guld, silver och \u00e4delstenar eller med tr\u00e4, h\u00f6 och halm, s\u00e5 ska det visa sig hur var och en har byggt. Den dagen ska visa det, f\u00f6r den uppenbaras i eld och elden ska pr\u00f6va hur vars och ens verk \u00e4r. Om det verk som n\u00e5gon har byggt best\u00e5r, ska han f\u00e5 l\u00f6n.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Om betoningen i kapitel 6 ligger p\u00e5 det personliga, n\u00e4mligen p\u00e5 v\u00e5ra kroppar och p\u00e5 hur vi lever, ligger betoningen i kapitel 3 p\u00e5 det gemensamma. Vi \u00e4r ett tempel tillsammans. Och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi se till att det vi bygger inte \u00e4r \u00e4nnu ett babelstorn d\u00e4r vi vill g\u00f6ra oss ett namn, utan ett tempel, d\u00e4r Guds namn blir \u00e4rat och tillbett.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r en troende jude var templet en stark symbolisk bild. Och s\u00e5 \u00e4r det \u00e4n. Det finns inget tempel i Jerusalem idag, men det finns fortfarande en plats som kallas \u201dtempelberget\u201d. <\/p>\n\n\n\n

I snart 2000 \u00e5r har det judiska folket s\u00f6rjt \u00f6ver att templet f\u00f6rst\u00f6rts. Templet var n\u00e4mligen den plats d\u00e4r Gud hade f\u00e4st sitt namn. Templet var platsen dit man riktade sig f\u00f6r att s\u00f6ka Gud av hela hj\u00e4rtat. Templet var sj\u00e4lva m\u00f6tesplatsen mellan Gud och m\u00e4nniska. <\/p>\n\n\n\n

Lyssna till dessa ord som \u00e4r s\u00e5 genomsyrade av denna respekt f\u00f6r och l\u00e4ngtan efter tempel, Ps 27:4:<\/p>\n\n\n\n

\u201dEtt har jag beg\u00e4rt av Herren,<\/p>\n\n\n\n

detta s\u00f6ker jag: att f\u00e5 bo i Herrens hus<\/p>\n\n\n\n

i alla mina livsdagar, f\u00f6r att se Herrens ljuvlighet<\/p>\n\n\n\n

och s\u00f6ka honom i hans tempel.\u201d <\/p>\n\n\n\n

Med det som bakgrund f\u00e5r Paulus ord en v\u00e4ldig tyngd. – Ni\u00e4r Guds tempel. Detta menar Paulus \u00e4r en s\u00e5 stor sanning att vi kommer att f\u00f6rvandlas n\u00e4r vi mediterar \u00f6ver den och tar in den i v\u00e5ra liv s\u00e5 att denna bild blir v\u00e5r sj\u00e4lvbild. <\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss till sist dra n\u00e5gra slutsatser av allt detta:<\/p>\n\n\n\n

1. Gud bor i ditt liv.<\/p>\n\n\n\n

Gud finns inom dig. Om du har gett ditt liv till Kristus \u00e4r detta sant. Just nu \u00e4r det sant. Oavsett hur du k\u00e4nner det \u00e4r det sant. Den helige Ande som sv\u00e4vade \u00f6ver djupen i skapelsens gryning, den helige Ande som fick Jesus att uppst\u00e5 fr\u00e5n d\u00f6den finns just nu i ditt liv.<\/p>\n\n\n\n

I takt med att du f\u00f6rst\u00e5r detta blir det ocks\u00e5 en f\u00f6rvandlande uppt\u00e4ckt. Gud bor i ditt liv. <\/p>\n\n\n\n

2. Man drar inte in vad som helst i templet.<\/p>\n\n\n\n

Det fanns mycket tydliga best\u00e4mmelser f\u00f6r hur det skulle g\u00e5 till i Jerusalems tempel. Man tog inte in vad som helst i templet. Och ju n\u00e4rmre templets mest centrala delar man kom, det som kallades ”det heliga” och ”det allra heligaste”, desto mer noggrant blev det med renheten.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 menar Paulus att vi m\u00e5ste t\u00e4nka. Om jag \u00e4r den helige Andes tempel \u00e4r det ocks\u00e5 viktigt vad jag v\u00e4ljer att ta in i mitt liv. I evangelierna renar Jesus templet. Om vi \u00e4r Guds tempel \u00e4r det viktigt att Jesus f\u00e5r rena templet, s\u00e5 att ditt hj\u00e4rta blir en plats d\u00e4r du kan m\u00f6ta Gud.<\/p>\n\n\n\n

3. Om jag \u00e4r ett tempel f\u00f6r att jag tillh\u00f6r Kristus betyder det att ocks\u00e5 du \u00e4r ett tempel f\u00f6r samme helige Ande om du tillh\u00f6r samme Herre. Det m\u00e5ste betyda n\u00e5got f\u00f6r mitt s\u00e4tt att m\u00f6ta dig. Om du \u00e4r ett tempel f\u00f6r den helige Ande vet jag att det finns n\u00e5got i ditt liv som jag beh\u00f6ver. D\u00e5 m\u00e5ste jag m\u00f6ta dig med respekt och \u00f6ppenhet.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 h\u00e4r v\u00e4l formulerar Gunnar Elstad (ledare inom Norsk Luthersk Missionssamband) detta: \u201dEn m\u00e4nniska som \u00f6ppnar sig f\u00f6r oss och ger oss sitt f\u00f6rtroende ger oss en dyrbar g\u00e5va. Den ska vi ta emot med respekt. Vi f\u00e5r i alla fall inte f\u00f6rs\u00f6ka roffa \u00e5t oss en s\u00e5dan g\u00e5va genom att bryta oss in i en annan m\u00e4nniska. D\u00e5 och d\u00e5 kan vi knacka p\u00e5 en d\u00f6rr. Vi har ingen r\u00e4ttighet att kr\u00e4va att den ska \u00f6ppnas. Men om den \u00f6ppnas kan vi g\u00e5 in – med samma v\u00f6rdnad som n\u00e4r vi g\u00e5r in i en m\u00e4ktig katedral.\u201d  <\/p>\n\n\n\n

Du \u00e4r ett tempel f\u00f6r den helige Ande.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en fantastisk sanning. Men den \u00e4r ocks\u00e5 sv\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5. Hur kan Gud vilja bo i en s\u00e5 br\u00e4cklig boning? Jag k\u00e4nner mig mer som en gammal barack \u00e4n som ett tempel. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r, eftersom detta \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 och ta in, som Paulus ber f\u00f6r oss: \u201dJag ber att era hj\u00e4rtans \u00f6gon ska f\u00e5 ljus s\u00e5 att ni f\u00f6rst\u00e5r vilket hopp han har kallat er till, hur rikt och h\u00e4rligt hans arv \u00e4r bland de heliga och hur oerh\u00f6rt stor hans makt \u00e4r i oss som tror, d\u00e4rf\u00f6r att hans v\u00e4ldiga kraft har varit verksam.\u201d (Ef 1:18-19) <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6redrag, En Timme Bibel, Tabernaklet, G\u00f6teborg\u00a0, onsdagen den 26 november 2019, Micael Nilsson. Den fula ankungen Du kan historien. Jag l\u00e4ser den f\u00f6r dig \u00e4nd\u00e5, H.C. Andersens gamla saga om den fula ankungen: Det var en g\u00e5ng en anka som ruvade sina \u00e4gg. N\u00e4r alla andra \u00e4gg kl\u00e4ckts fanns ett kvar. Det var st\u00f6rre \u00e4n … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dDen helige Andes tempel\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":752,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[],"class_list":["post-1018","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-undervisning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1018","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1018"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1018\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/752"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1018"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1018"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1018"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}