\u201cDe irrade omkring i \u00f6knar\u2026\u201d Jag f\u00f6rs\u00f6ker skriva mina veckotankar omkring n\u00e5got som ber\u00f6r mig. Det blir en blandad kompott, det ena om det andra. Och idag \u00e4r det bara s\u00e5, utan att jag helt f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r, att dessa ord ber\u00f6r mig: \u201cDe irrade omkring i \u00f6knar\u201d. <\/p>\n\n\n\n
Bibeltext ska l\u00e4sas och f\u00f6rst\u00e5s i sitt sammanhang. Och detta \u00e4r ett speciellt sammanhang. Det har t.o.m. f\u00e5tt ett eget namn. Det kallas f\u00f6r \u201dtrons kapitel\u201d. Sk\u00e4let \u00e4r att det inneh\u00e5ller en f\u00f6rklaring av ordet tro. Jag tycker mycket om den, Hebr 11:1: \u201dTron \u00e4r en \u00f6vertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Man kan t\u00e4nka l\u00e4nge p\u00e5 allt som st\u00e5r i denna enda vers. N\u00e4r vi i dagligt tal talar om att hoppas blir det ibland vagt. Vi hoppas kanske p\u00e5 det b\u00e4sta, vet inte om vi v\u00e5gar tro, men hoppas \u00e4nd\u00e5. Men s\u00e5 talar inte Bibeln om hoppet. D\u00e4r \u00e4r hoppet i st\u00e4llet fullt av tro. I Bibeln st\u00e5r hoppet stadigt och tryggt p\u00e5 en \u00f6vertygelse. <\/p>\n\n\n\n
Och\u2026 \u201den visshet om det man inte ser\u201d. Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rklara de orden. Men jag har \u201dvarit med om dem\u201d. Mot alla odds, utan s\u00e4rskild anledning, har Gud ibland gett mig en visshet jag inte kunnat ta \u00e5t mig \u00e4ran f\u00f6r. Den har varit en g\u00e5va som getts till mig, inte s\u00e4llan d\u00e5 modet fallit och jag s\u00e4nkt blicken, som ett slags mysterium, eller snarare som ett b\u00f6nesvar, en visshet om det man \u00e4nnu inte sett men b\u00f6rjar ana. <\/p>\n\n\n\n
Liv som f\u00f6rklarar<\/strong><\/p>\n\n\n\n Efter denna f\u00f6rklaring av ordet tro f\u00f6ljer ett antal exempel p\u00e5 hur tron gestaltat sig i m\u00e4nniskors liv. S\u00e5 st\u00e5r det till exempel om Abraham att \u201dhan gav sig i v\u00e4g utan att veta vart han skulle komma.\u201d D.v.s. ibland m\u00e5ste man bara g\u00e5, utan att veta vart det kommer att leda, bara f\u00f6r att Gud s\u00e4ger det. <\/p>\n\n\n\n Om Mose s\u00e4gs det att han \u201dh\u00f6ll ut d\u00e4rf\u00f6r att han liksom s\u00e5g den Osynlige\u201d. Det \u00e4r fantastiska ord. De f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rklara en erfarenhet som i djupet \u00e4r obegriplig f\u00f6r den h\u00e4r v\u00e4rlden. Spr\u00e5ket sl\u00e5r knut p\u00e5 sig sj\u00e4lv. Det l\u00e5ter som en mots\u00e4ttning, men det \u00e4r det inte. Det \u00e4r inte en mots\u00e4ttning. Det \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning. Detta \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att orka i det l\u00e5nga loppet: \u201dhan liksom s\u00e5g den Osynlige\u201d.<\/p>\n\n\n\n D\u00e4refter f\u00e5r Hebreerbrevets f\u00f6rfattare tids- och utrymmesbrist. Han talar om m\u00e5nga p\u00e5 en g\u00e5ng: \u201dGenom tron besegrade de kungariken, skipade r\u00e4tt, fick l\u00f6ften uppfyllda, st\u00e4ngde lejons gap, sl\u00e4ckte rasande eld och undkom sv\u00e4rdets egg. De var svaga men fick kraft, de blev starka i strid och drev fr\u00e4mmande h\u00e4rar p\u00e5 flykten.\u201d <\/p>\n\n\n\n Gud h\u00f6r b\u00f6n. Gud g\u00f6r under. Gud hj\u00e4lper. Och de troende segrar. Inte ett moln p\u00e5 himlen, fram till detta: \u201dAndra blev torterade\u2026 Andra fick utst\u00e5 h\u00e5n och piskrapp\u2026\u201d Som en blixt fr\u00e5n klarbl\u00e5 himmel, f\u00f6r\u00e4ndras texten. Den blir pl\u00f6tsligt en ber\u00e4ttelse om dem som m\u00e5ste lida f\u00f6r sin tros skull. \u201dOch fast alla dessa hade f\u00e5tt vittnesb\u00f6rd f\u00f6r sin tro, fick de inte det som var utlovat.\u201d <\/p>\n\n\n\n Borta \u00e4r den molnfria tron och alla enkla svar. Framst\u00e4llningen blir ett ocensurerat exempel p\u00e5 att livet inte alltid \u00e4r enkelt. S\u00e5 hur var detta m\u00f6jligt? Varf\u00f6r r\u00e4ddade Gud n\u00e5gra fr\u00e5n lejonen och elden n\u00e4r andra \u201dblev stenade, s\u00f6nders\u00e5gade, d\u00f6dade med sv\u00e4rd\u201d? Vi f\u00e5r inte alla svar p\u00e5 det, men vi f\u00e5r det viktigaste: \u201dGud har n\u00e4mligen f\u00f6rberett n\u00e5got b\u00e4ttre f\u00f6r oss.\u201d D.v.s. vare sig Jesu seger eller v\u00e5ra liv kan helt f\u00f6rst\u00e5s inom loppet av ett m\u00e4nniskoliv. Men en dag ska Gud f\u00e5 sista ordet och d\u00e5 ska varje l\u00f6fte i Boken st\u00e5 uppfyllt. <\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r h\u00e4r det blir hopp av allt<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r n\u00e5gonstans h\u00e4r, mitt i kampen med det sv\u00e5ra, jag l\u00e4ser orden om dem som \u201dirrade omkring i \u00f6knar\u201d. Det kanske framst\u00e5r som m\u00e4rkligt att jag hittar tr\u00f6st i detta, men det g\u00f6r jag. Orden ber\u00f6r mig djupt. Kanske f\u00f6r att det sista halv\u00e5ret varit som det varit i mitt liv, med sjukskrivning, en massa unders\u00f6kningar, medicinering\u2026 och ny medicinering. Det har varit ett slags irrande med m\u00e5nga fr\u00e5gor om framtiden. Det har det f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 varit f\u00f6r f\u00f6rsamlingsledningen som f\u00e5tt ta stort ansvar under min sjukskrivningstid. <\/p>\n\n\n\n Dessutom m\u00f6ter jag pastorer som k\u00e4nner sig slitna och vilsna i de heta debatter som sliter i den kristna kyrkan i v\u00e5rt land. Man undrar om man ska orka och hur framtiden kommer att se ut. Till allt detta kan man f\u00f6rst\u00e5s k\u00e4nna oro f\u00f6r utvecklingen i Sverige, f\u00f6r kriget i Ukraina, \u00f6ver ekonomin, \u00f6ver klimatkrisen, och en massa andra saker. Det \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt en vildmark att ta sig genom, ett irrande, ett s\u00f6kande efter v\u00e4g och framkomlighet. <\/p>\n\n\n\n \u201cDe irrade omkring i \u00f6knar\u2026\u201d I sig sj\u00e4lv finns det v\u00e4l inte mycket hopp i orden, men i sitt sammanhang blir de n\u00e5got mer. I sitt sammanhang s\u00e4ger de en massa viktiga saker. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6rst:<\/strong> Vi \u00e4r inte den f\u00f6rsta generationen p\u00e5 jorden. Vi \u00e4r inte de f\u00f6rsta som g\u00e5tt igenom sv\u00e5ra tider. Det finns fotsp\u00e5r i sanden. H\u00e4r har m\u00e4nniskor irrat omkring f\u00f6re oss. Vi \u00e4r inte ensamma. Ps 46:2: \u201dGud \u00e4r v\u00e5r tillflykt och styrka, en hj\u00e4lp i n\u00f6den, v\u00e4l bepr\u00f6vad<\/em>.\u201d (Min kursivering.)<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r det andra och f\u00f6r det tredje:<\/strong> Att vi ibland f\u00e5r irra omkring i en \u00f6ken handlar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis om att vi \u00f6vergett Gud och inte heller om att Gud \u00f6vergett oss. Livet \u00e4r inte alltid enkelt, men Gud \u00e4r trofast genom allt och trots allt, Ps 33:4: \u201dHERRENS ord \u00e4r r\u00e4tt och han \u00e4r trofast i allt han g\u00f6r.\u201d<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r det fj\u00e4rde<\/strong> f\u00e5r vi l\u00e4ra oss, inte minst under \u00f6kentiderna, att \u201dliksom\u201d f\u00f6rs\u00f6ka se \u201dden Osynlige\u201d, d.v.s. att bli stilla och besinna att Gud \u00e4r Gud och att Gud \u00e4r med oss. <\/p>\n\n\n\n Och sist:<\/strong> Om vi forts\u00e4tter att s\u00f6ka Gud i sv\u00e5ra tider, och i tider av vilsenhet, kommer Gud att leda oss mot \u201dn\u00e5got b\u00e4ttre\u201d. Kan det t.o.m. vara s\u00e5 att Gud ibland l\u00e5ter oss irra i en och annan \u00f6ken f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka t\u00f6rsten och hungern hos oss? Matt 5:6: \u201dSaliga \u00e4r de som hungrar och t\u00f6rstar efter r\u00e4ttf\u00e4rdighet, f\u00f6r de ska bli m\u00e4ttade.\u201d<\/p>\n\n\n\n Jag tror att det \u00e4r s\u00e5. <\/p>\n\n\n\n N\u00e4r vi ser v\u00e5ra behov m\u00e5ste vi be att Gud ger oss det vi inte har. <\/p>\n\n\n\n – Be, s\u00e5 ska ni f\u00e5, sa Jesus. <\/p>\n\n\n\n N\u00e4r vi inte sj\u00e4lva ser v\u00e4gen, n\u00e4r vi k\u00e4nner oss vilsna, m\u00e5ste vi be Gud om ledning.<\/p>\n\n\n\n \u2013 S\u00f6k, s\u00e5 ska ni finna\u201d, forts\u00e4tter han. <\/p>\n\n\n\n Och n\u00e4r det \u00e4r st\u00e4ngt, n\u00e4r det k\u00e4nns helt l\u00e5st och om\u00f6jligt, m\u00e5ste vi \u201dbulta\u201d uth\u00e5lligt.<\/p>\n\n\n\n – Bulta, s\u00e5 ska d\u00f6rren \u00f6ppnas, lovar Jesus.<\/p>\n\n\n\n En b\u00f6n att vila i<\/strong><\/p>\n\n\n\n Kanske k\u00e4nner vi oss irrande och vilsna n\u00e4r vi t\u00e4nker p\u00e5 framtiden, men Gud har lovat att f\u00f6rbli trofast och besvara v\u00e5ra b\u00f6ner n\u00e4r vi forts\u00e4tter att s\u00f6ka honom med \u00e4rliga hj\u00e4rtan. H\u00e4r \u00e4r en b\u00f6n att vila i, Ps 33:18-22:<\/p>\n\n\n\n \u201dMen HERRENS \u00f6gon ser till dem<\/p>\n\n\n\n som v\u00f6rdar honom,<\/p>\n\n\n\n till dem som hoppas p\u00e5 hans n\u00e5d,<\/p>\n\n\n\n f\u00f6r att r\u00e4dda deras sj\u00e4l fr\u00e5n d\u00f6den<\/p>\n\n\n\n och h\u00e5lla dem vid liv<\/p>\n\n\n\n i hungerns tid.<\/p>\n\n\n\n V\u00e5r sj\u00e4l v\u00e4ntar p\u00e5 HERREN,<\/p>\n\n\n\n han \u00e4r v\u00e5r hj\u00e4lp<\/p>\n\n\n\n och v\u00e5r sk\u00f6ld.<\/p>\n\n\n\n I honom gl\u00e4der sig v\u00e5rt hj\u00e4rta,<\/p>\n\n\n\n vi f\u00f6rtr\u00f6star p\u00e5 hans heliga namn.<\/p>\n\n\n\n L\u00e5t din n\u00e5d vila \u00f6ver oss, HERRE!<\/p>\n\n\n\n Vi s\u00e4tter v\u00e5rt hopp till dig.\u201d<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u201cDe irrade omkring i \u00f6knar\u2026\u201d Jag f\u00f6rs\u00f6ker skriva mina veckotankar omkring n\u00e5got som ber\u00f6r mig. Det blir en blandad kompott, det ena om det andra. Och idag \u00e4r det bara s\u00e5, utan att jag helt f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r, att dessa ord ber\u00f6r mig: \u201cDe irrade omkring i \u00f6knar\u201d. Bibeltext ska l\u00e4sas och f\u00f6rst\u00e5s i sitt sammanhang. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dDe irrade omkring i \u00f6knar\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":3582,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-3581","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-tankvart"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3581","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3581"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3581\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3584,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3581\/revisions\/3584"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/3582"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3581"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3581"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3581"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}