{"id":3813,"date":"2023-09-07T18:56:48","date_gmt":"2023-09-07T16:56:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/?p=3813"},"modified":"2023-09-07T18:56:51","modified_gmt":"2023-09-07T16:56:51","slug":"att-hitta-sitt-ja","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/?p=3813","title":{"rendered":"Att hitta sitt ja"},"content":{"rendered":"\n<p>Det p\u00e5g\u00e5r en utdragen, ja en livsl\u00e5ng, kamp i v\u00e5ra liv; v\u00e5r kamp f\u00f6r v\u00e5rt ja. Har jag r\u00e4tt? Ordet ja kan f\u00f6rvandla s\u00e5 mycket. Mitt viktigaste ja var mitt ja till Kristus. Den dag jag sa ja till honom f\u00f6rvandlades mitt liv p\u00e5 ett grundl\u00e4ggande s\u00e4tt.<br>Ett annat ja var mitt ja till Maria. &#8211; Tager du denna\u2026 att \u00e4lska i n\u00f6d och lust? fr\u00e5gade vigself\u00f6rr\u00e4ttaren. Han kunde ocks\u00e5 ha fr\u00e5gat: &#8211; Och tager du mig till din sv\u00e4rfar? f\u00f6r s\u00e5 blev det ju ocks\u00e5.<br>\u00c4ven m\u00e5nga andra ja har f\u00f6r\u00e4ndrat mycket. F\u00f6r sex \u00e5r sedan fick jag fr\u00e5gan om jag ville arbeta som pastor i Tabernaklet. Jag svarade ja\u2026 och resten \u00e4r historia. Detta ja p\u00e5verkar nu n\u00e4stan varje dag av mitt liv.<br>S\u00e5\u2026 man ska vara noga med sina ja. Och man m\u00e5ste v\u00e5rda dem. Livet kan slita p\u00e5 dem. V\u00e4der och vind n\u00f6ter ner klippan. Bekymmer och besvikelser n\u00f6ter v\u00e5ra ja.<br>&nbsp;<br>En god v\u00e4n ber\u00e4ttade att han n\u00e4stan inte orkade be l\u00e4ngre. Han hade djup sorg. Han hade f\u00f6rlorat sin fru. Efter ett l\u00e5ngt liv tillsammans rycktes hon bort i sjukdom. Jag t\u00e4nkte en stund och svarade: &#8211; Men ocks\u00e5 motvilligheten \u00e4r en slags villighet. Det betyder n\u00e5got att vi \u00e4nd\u00e5 vill vilja, \u00e4ven om det tar emot. Naturligtvis blir det fel om vi aldrig kommer vidare, om vi aldrig hittar tillbaka igen till v\u00e5rt hj\u00e4rtas ja, men kanske \u00e4r det \u00e4rligt talat s\u00e5 att vi m\u00e5ste g\u00e5 vissa v\u00e4gstr\u00e4ckor lite motvilligt. Ibland \u00e4r motvilligheten en speciell slags villighet; en villighet som k\u00e4mpar sig fram likt en \u00f6kenvandrare p\u00e5 v\u00e4g mot n\u00e5got annat.<br>&nbsp;<br>Jag satte mig ner och f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5nga det i ord. Det var sv\u00e5rt. Jag lade bort mitt tafatta f\u00f6rs\u00f6k. Senare p\u00e5 dagen hade jag en mailkonversation med en gammal v\u00e4n. Han k\u00e4mpade med besvikelser, var uppgiven och ledsen \u00f6ver hur han blivit bem\u00f6tt. Resten f\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s stanna mellan oss. Efter\u00e5t tog jag fram mitt tidigare f\u00f6rs\u00f6k. Orden gick in i och ut ur v\u00e5rt samtal. Jag best\u00e4mde mig f\u00f6r att skicka med dem ocks\u00e5. Jag g\u00f6r detsamma h\u00e4r, f\u00f6r kanske vet ocks\u00e5 du vad detta handlar om. Kanske vet du vad det \u00e4r att k\u00e4mpa f\u00f6r sitt ja.<br>&nbsp;<br>EFTERS\u00d6KES: ETT BLYGT LITET JA<br>&nbsp;<br>Det ska finnas ett ja h\u00e4r n\u00e5nstans,<br>uppe p\u00e5 vinden i r\u00f6ran.<br>Jag har s\u00f6kt d\u00e4r jag trodde det fanns.<br>Det \u00e4r borta. Finns inget att g\u00f6ra.<br>&nbsp;<br>Jag har s\u00f6kt i mitt hj\u00e4rta f\u00f6rg\u00e4ves,<br>f\u00f6r jag vet att det fanns d\u00e4r en g\u00e5ng.<br>Men kanske f\u00f6rsvann det, f\u00f6rt\u00e4rdes,<br>av tusentals m\u00e5sten och tv\u00e5ng.<br>&nbsp;<br>Det var sk\u00f6rt, gjort av tunnaste glas.<br>Det var blygt som ett skr\u00e4mt litet barn.<br>Kanske slog n\u00e5gon allting i kras.<br>Kanske maldes det ner i en kvarn.<br>&nbsp;<br>Men, vem vet, kanske lever det \u00e4n.<br>Kanske g\u00f6mmer det sig i en vr\u00e5.<br>Kanske kommer mitt ja hem igen.<br>Kanske finns det trots allt d\u00e4r \u00e4nd\u00e5.<br>&nbsp;<br>I HONOM FINNS BARA ETT JA<br>&nbsp;<br>Vad ska vi g\u00f6ra n\u00e4r motivationen faller, gl\u00e4djen tunnas ut och v\u00e5rt ja blir motvilligt? Kanske handlar det om att p\u00e5 nytt finna in i Guds ja, 2 Kor 1:19-20: \u201dGuds son, Kristus Jesus (\u2026)&nbsp; var inte b\u00e5de ja och nej, i honom finns bara ett ja. Ty alla Guds l\u00f6ften har f\u00e5tt sitt ja genom honom. D\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ger vi ocks\u00e5 genom honom v\u00e5rt Amen, Gud till \u00e4ra.\u201d<br>L\u00f6sningen f\u00f6r den som \u00e4r tr\u00f6tt och tom \u00e4r inte att arbeta h\u00e5rdare utan att f\u00e5 vila. Du f\u00e5r vila i Guds tvekl\u00f6sa ja till dig. Gud har inte sagt nja. Gud har sagt ja till dig. I den uppt\u00e4ckten kan trender v\u00e4nda, br\u00e4nda marker b\u00f6rja gr\u00f6nska igen och kantst\u00f6tta l\u00e4rjungar p\u00e5 nytt finna tillbaka till hj\u00e4rtats ja.<br>&nbsp;<br>Micael Nilsson<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det p\u00e5g\u00e5r en utdragen, ja en livsl\u00e5ng, kamp i v\u00e5ra liv; v\u00e5r kamp f\u00f6r v\u00e5rt ja. Har jag r\u00e4tt? Ordet ja kan f\u00f6rvandla s\u00e5 mycket. Mitt viktigaste ja var mitt ja till Kristus. Den dag jag sa ja till honom f\u00f6rvandlades mitt liv p\u00e5 ett grundl\u00e4ggande s\u00e4tt.Ett annat ja var mitt ja till Maria. &#8211; &hellip; <a href=\"https:\/\/www.tabernaklet.se\/?p=3813\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dAtt hitta sitt ja\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":3814,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-3813","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-tankvart"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3813","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3813"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3813\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3816,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3813\/revisions\/3816"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/3814"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3813"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3813"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3813"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}