{"id":563,"date":"2019-07-22T18:19:52","date_gmt":"2019-07-22T16:19:52","guid":{"rendered":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/?p=563"},"modified":"2019-07-22T21:36:45","modified_gmt":"2019-07-22T19:36:45","slug":"fyra-sommarsondagar-del-4","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/?p=563","title":{"rendered":"Fyra gudsbilder (4)"},"content":{"rendered":"\n

Predikan fr\u00e5n Tabernaklet, G\u00f6teborg, Micael Nilsson, s\u00f6ndagen den 21 juli.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ett befriande m\u00f6te med n\u00e5d och sanning<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4r Gud sammanfattar tio budord; tio grundl\u00e4ggande riktlinjer till skydd f\u00f6r m\u00e4nniskan, lyder ett av dem: Du skall inte beg\u00e5 \u00e4ktenskapsbrott! <\/p>\n\n\n\n

Det skrevs en g\u00e5ng med Guds finger p\u00e5 tavlor av sten. S\u00e5 viktigt var det. Och det kanske inte \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5. Det handlar inte bara om h\u00e5rda bud utan ocks\u00e5 om mjuka v\u00e4rden; om ett grundl\u00e4ggande m\u00e4nskligt behov av tillit och trohet. Och f\u00e5 handlingar kr\u00e4nker detta s\u00e5 djupt som ett \u00e4ktenskapsbrott. Men vad h\u00e4nder n\u00e4r vi bryter mot Guds bud? Vart ska vi g\u00e5 n\u00e4r vi g\u00e5tt fel? Vad ska vi s\u00e4ga n\u00e4r vi inte kan f\u00f6rsvara oss l\u00e4ngre? <\/p>\n\n\n\n

Det finns en ber\u00e4ttelse i Bibeln\u2026 Den provocerade de religi\u00f6sa ledarna i Israel p\u00e5 Jesu tid, som ans\u00e5g att r\u00e4tt skulle vara r\u00e4tt, tand f\u00f6r tand, \u00f6ga f\u00f6r \u00f6ga. F\u00f6r vad skulle h\u00e4nda om vi b\u00f6rjade se l\u00e4tt p\u00e5 brottslighet och lagl\u00f6shet? Dessutom, allt sedan dess har samma ber\u00e4ttelse fortsatt att provocera och att t\u00f6ja p\u00e5 v\u00e5r uppfattning om r\u00e4ttvisa och heder. Vi l\u00e4ser den vers f\u00f6r vers, och g\u00f6r n\u00e5gra pauser p\u00e5 v\u00e4gen. F\u00f6rst vers 1-2, som ger oss scenen f\u00f6r dramat.<\/p>\n\n\n\n

Sedan gick var och en hem till sitt, och Jesus gick till Olivberget. Tidigt p\u00e5 morgonen var han tillbaka p\u00e5 tempelplatsen. Allt folket samlades omkring honom, och han satte sig ner och undervisade dem.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det finns n\u00e5got v\u00e4ldigt uttrycksfullt i dessa ord. Var och en gick hem till sitt. Vi har v\u00e5rt. Vi g\u00e5r hem. Hem till v\u00e5rt. V\u00e5rt hem \u00e4r v\u00e5r borg, v\u00e5r bas och v\u00e5r tillh\u00f6righet. Men Jesus gick till Olivberget, f\u00f6rmodligen f\u00f6r att sova under de stora olivtr\u00e4den d\u00e4r. Detta \u00e4r en \u00f6gonblicksbild av kallelsens ensamhet, detta att ibland f\u00e5 b\u00e4ra b\u00f6rdor man kanske inte kan dela med n\u00e5gon annan. F\u00f6r oss \u00e4r Jesu ensamhet dock en m\u00e4rklig tr\u00f6st. En tr\u00f6st i v\u00e5r ensamhet, f\u00f6r p.g.a. hans ensamhet \u00e4r vi aldrig ensamma. N\u00e4r alla andra g\u00e5tt hem till sitt \u00e4r Jesus alltid kvar, kvar hos oss.<\/p>\n\n\n\n

Tidigt p\u00e5 morgonen \u00e4r hans tillbaka p\u00e5 tempelplatsen. Det \u00e4r trohetens kontinuitet. Orden s\u00e4ger s\u00e5 mycket om ryggraden i Jesu liv. Han var ingen dagsl\u00e4nda. Han gjorde ingen kometkarri\u00e4r, ett kortvarigt ljus som drog f\u00f6rbi. Han \u00e4r morgonstj\u00e4rnan, kontinuiteten, den som f\u00f6rblir, dag f\u00f6r dag. Tidigt p\u00e5 morgonen var han tillbaka p\u00e5 tempelplatsen.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4r h\u00e4nder detta, vers 3-6: D\u00e5 f\u00f6rde de skriftl\u00e4rda och fariseerna dit en kvinna som hade blivit gripen f\u00f6r \u00e4ktenskapsbrott. De st\u00e4llde henne i mitten och sade: ”M\u00e4stare, den h\u00e4r kvinnan greps p\u00e5 bar g\u00e4rning n\u00e4r hon begick \u00e4ktenskapsbrott. I lagen har Mose befallt oss att stena s\u00e5dana. Vad s\u00e4ger d\u00e5 du?” <\/strong>Detta sade de f\u00f6r att pr\u00f6va honom och f\u00e5 n\u00e5got att anklaga honom f\u00f6r.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Kvinnan p\u00e5 torget \u00e4r ensam mitt i m\u00e4ngden. Vilken utsatthet! Hon finns i centrum av allt men \u00e4nd\u00e5 som en slags del av scenografin i den kamp som utspelar sig mellan Jesus och faris\u00e9erna. F\u00f6r f\u00f6r dessa faris\u00e9er \u00e4r hon bara en spelbricka. Men sj\u00e4lv st\u00e5r hon d\u00e4r med det enda liv hon har, sk\u00f6r som en f\u00e5gelunge inf\u00f6r rovdjuren. Att f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4tta sig in i hennes situation \u00e4r djupt \u00e5ngestladdat. Och h\u00e4r b\u00f6r man kanske \u00e4nd\u00e5 p\u00e5minna sig om att detta ocks\u00e5 idag, i v\u00e5r egen tid, \u00e4r en situation som \u00e4r helt och brutalt aktuell. F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan (2010) kunde man l\u00e4sa om Sakineh Mohammadi Ashtiani, en 43 \u00e5r gammal kvinna fr\u00e5n Iran. Hon var d\u00f6md till stening, anklagad f\u00f6r \u00e4ktenskapsbrott. Till skillnad mot m\u00e5nga andra uppm\u00e4rksammades hon, vilket v\u00e4ckte kraftfulla internationella protester. Vad jag f\u00f6rst\u00e5r \u00e4r det oklart vad som h\u00e4nt med henne. S\u00e5 h\u00e4r inleds en artikel om henne: \u201dHon ska st\u00e4llas i en grop gr\u00e4vd upp till axelh\u00f6jd, varefter stenar ska kastas p\u00e5 henne, stenar som \u00e4r tillr\u00e4ckligt stora att skada henne sv\u00e5rt, men inte s\u00e5 tunga att hon genast d\u00f6r. Det ska ske i staden Tabriz, Iran.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Mycket av detta kunde ha handlat om kvinna p\u00e5 torget i Jerusalem. Hon var ertappad och f\u00f6rd till torgs med sin synd. P\u00e5 den relevanta fr\u00e5gan var mannen fanns finns inget svar. Kanske struntade man i honom eftersom det i sj\u00e4lva verket var Jesus man var ute efter. Mannen fick l\u00f6pa. Kvinnan stod ensam. Och hon m\u00e5ste ha varit oerh\u00f6rt r\u00e4dd.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r \u00e4r nu fr\u00e5gan: Varf\u00f6r tog man henne till Jesus? <\/p>\n\n\n\n

Detta var ett r\u00e4ttssamh\u00e4lle. Det fanns domstolar och det fanns juridik. Skulle n\u00e5gon d\u00f6mas kr\u00e4vdes vittnen och trov\u00e4rdighet. Folk sl\u00e4pades inte ut p\u00e5 torget och stenades hur som helst. Dessutom var landet ockuperat och romersk lag r\u00e5dde. Sk\u00e4let till att man tog Jesus till Pilatus n\u00e4r han skulle d\u00f6mas var att de judiska domstolarna inte hade r\u00e4tt att utf\u00e4rda d\u00f6dstraff utan att de romerska myndigheterna godk\u00e4nt det. Jesus var ingen domare. Varf\u00f6r sl\u00e4pade man kvinnan till honom? Svaret p\u00e5 fr\u00e5gan \u00e4r att dessa m\u00e4n inte egentligen \u00e4r ute efter henne. Det \u00e4r Jesus de vill se d\u00f6md. Detta sade de f\u00f6r att pr\u00f6va honom<\/em>och f\u00e5 n\u00e5got att anklaga honom<\/em>f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Men, lyssna, fast de inte f\u00f6rst\u00e5r det, visar de p\u00e5 n\u00e5got profetiskt. Jesus hade n\u00e4mligen sagt redan i Joh 5:22: \u201dFadern (Gud) d\u00f6mer ingen, utan han har \u00f6verl\u00e4mnat hela domen till Sonen f\u00f6r att alla ska \u00e4ra Sonen\u201d.<\/p>\n\n\n\n

D.v.s. en dag ska vi alla st\u00e5 inf\u00f6r Jesus. Dessa m\u00e4n ska en dag sj\u00e4lva st\u00e5 inf\u00f6r den Jesus de vill anklaga. Men ocks\u00e5 jag\u2026 F\u00f6r detta \u00e4r ocks\u00e5 vad ber\u00e4ttelsen handlar om. Kvinnan st\u00e5r d\u00e4r som en av oss. Bibeln s\u00e4ger att vi alla har syndat och att syndens l\u00f6n \u00e4r d\u00f6den. Till slut m\u00e5ste vi alla st\u00e5 ansikte mot ansikte med det liv vi levt.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 h\u00e4nder detta, vers 7: Men Jesus b\u00f6jde sig ner och b\u00f6rjade skriva med fingret p\u00e5 marken.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vad handlar det h\u00e4r om? F\u00f6r det f\u00f6rsta: Detta \u00e4r den enda g\u00e5ng det st\u00e5r att Jesus skrev n\u00e5gonting. Det har t\u00e4nkts mycket omkring vad han m\u00f6jligen skrev. Det finns m\u00e5nga gissningar. Men faktum \u00e4r att vi inte vet. Vi vet inte vad Jesus skrev och vi vet inte varf\u00f6r han skrev. <\/p>\n\n\n\n

Jag f\u00f6rs\u00f6ker studera bilden f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5\u2026 D\u00e4r st\u00e5r ett antal arga m\u00e4n. De \u00e4r beredda att d\u00f6ma, b\u00e5de kvinnan och Jesus. D\u00e4r ligger en r\u00e4dd liten m\u00e4nniska i dammet p\u00e5 tempelplatsen, kastad p\u00e5 marken, nedtryckt av skam och nedtystad av skr\u00e4ck. <\/p>\n\n\n\n

Och Jesus\u2026 Vad g\u00f6r han? Han b\u00f6jer sig ned och han skriver i sanden. Du\u2026 kanske \u00e4r det inte vad han skriver som \u00e4r po\u00e4ngen utan snarare detta att han b\u00f6jer sig ned. Kanske \u00e4r det kroppsspr\u00e5ket som f\u00f6rkunnar evangeliet. <\/p>\n\n\n\n

Jesus b\u00f6jer sig ned till kvinnans niv\u00e5. Hon vill inte vara d\u00e4r? Hon vill fly, men kan det inte. Hon \u00e4r r\u00e4dd och vet dessutom att hennes anklagare har r\u00e4tt. Hon har syndat och f\u00f6rtj\u00e4nat sitt straff. Nu ligger hon d\u00e4r inf\u00f6r alla dessa m\u00e4nniskor, t\u00e4ckt av en tung mantel av skam. Detta \u00e4r hennes v\u00e4rsta stund i livet. Detta \u00e4r livets l\u00e5gvattenm\u00e4rke. Detta \u00e4r hennes livs absolut l\u00e4gsta punkt. D\u00e5 b\u00f6jer sig Jesus ner, och m\u00f6ter henne just d\u00e4r. Han m\u00f6ter henne p\u00e5 botten. Hon \u00e4r inte l\u00e4ngre ensam. Jesus \u00e4r hos henne, n\u00e4r allt sl\u00e5r i botten.<\/p>\n\n\n\n

Vers 8-11: N\u00e4r de fortsatte fr\u00e5ga honom, reste han sig och sade: ”Den av er som \u00e4r utan synd kan kasta f\u00f6rsta stenen p\u00e5 henne.” Sedan b\u00f6jde han sig ner igen och skrev p\u00e5 marken. N\u00e4r de h\u00f6rde detta b\u00f6rjade de g\u00e5 d\u00e4rifr\u00e5n en efter en, de \u00e4ldste f\u00f6rst. Han blev l\u00e4mnad ensam kvar med kvinnan som stod d\u00e4r. Jesus reste sig upp och sade till henne: ”Kvinna, var \u00e4r de? Har ingen d\u00f6mt dig?” Hon svarade: ”Nej, Herre.” D\u00e5 sade Jesus: ”Inte heller jag d\u00f6mer dig. G\u00e5, och synda nu inte mer!”<\/strong><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad Jesus g\u00f6r den h\u00e4r dagen m\u00e5ste vi ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5 hur allvarlig hennes synd var. Andra hade kr\u00e4nkts och kanske skadats sv\u00e5rt. Det kvittade inte! L\u00e4ser vi s\u00e5 s\u00e5 l\u00e4ser vi fel. Jesus drar inte ett streck \u00f6ver v\u00e5r synd och bortser fr\u00e5n den. Nej, han d\u00f6r f\u00f6r den. Han tar den p\u00e5 allvar, p\u00e5 blodigt allvar, och m\u00f6ter konsekvensen av v\u00e5r v\u00e5ldsamhet och upproriskhet p\u00e5 korset. Men, lyssna nu, f\u00f6r h\u00e4r \u00e4r po\u00e4ngen, mot denna allvarsamma bakgrund: Det finns n\u00e5d.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t mig anv\u00e4nda en bild. N\u00e4stan varje dag n\u00e4r jag \u00e5ker till jobbet flyger stora flygplan \u00f6ver min bil. Det st\u00f6rsta flygplan som lyfter fr\u00e5n Landvetter \u00e4r en Boeing 787 Dreamliner. Den st\u00f6rsta varianten har 290 s\u00e4ten, \u00e4r 68 meter l\u00e5ng, har ett vingspann p\u00e5 60 meter och kan ha en startvikt p\u00e5 254 000 kg. Att f\u00e5 upp 250 ton en mil upp i luften k\u00e4nns som en om\u00f6jlig tanke. Vi lever n\u00e4mligen under en lag, tyngdlagen. Den \u00e4r sv\u00e5r att \u00f6verklaga, tack och lov. Utan tyngdlagen skulle vi f\u00f6rsvinna ut i tomma intet. S\u00e5\u2026 tack Gud f\u00f6r tyngdlagen. Den kan inte \u00f6verklagas, men den kan \u00f6vervinnas, n\u00e4mligen av aerodynamikens lagar. Med hj\u00e4lp av lyftkraft och dragkraft pressas den stora flygplanskroppen upp i luften. <\/p>\n\n\n\n

Tyngdlagen och aerodynamikens lag liknar tv\u00e5 lagar i Bibeln, n\u00e4mligen sanning och n\u00e5d. <\/p>\n\n\n\n

Tror du p\u00e5 en Gud som d\u00f6mer? undrar n\u00e5gon som tycker att det verkar som en skr\u00e4mmande tanke. Men egentligen \u00e4r det v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 motsatsen som skr\u00e4mmer. En Gud som kunde se all ondska, krig, v\u00e5ld, \u00f6vergrepp, utan att bry sig om det som sker eller vilja r\u00e4ttvisa\u2026 det \u00e4r minsann en skr\u00e4mmande tanke. Vi vill leva i ett r\u00e4ttssamh\u00e4lle. Vi vill att det brott ska f\u00f6rhindras och f\u00f6rd\u00f6mas, inte sant? Annars g\u00e4ller ju djungelns lag. <\/p>\n\n\n\n

Gud har en lag. Den beskyddar oss. Den \u00e4r som tyngdlagen. Den h\u00e5ller allt p\u00e5 plats. Utan r\u00e4tt eller r\u00e4ttvisa f\u00f6rsvinner vi ut i tomma intet. I enlighet med den lagen ska vi d\u00f6mas en dag. Men det finns ocks\u00e5 en annan lag, n\u00e4mligen n\u00e5dens lag, m\u00f6jligheten att f\u00e5 f\u00f6rl\u00e5telse och att bli uppr\u00e4ttad. Den upph\u00e4ver inte sanningen, men den \u00f6vervinner den. <\/p>\n\n\n\n

Goda f\u00f6r\u00e4ldrar k\u00e4nner till detta. Goda f\u00f6r\u00e4ldrar har principer och moral och f\u00f6rs\u00f6ker l\u00e4ra sina barn att leva r\u00e4tt. Men om v\u00e5ra barn sviker v\u00e5ra principer och handlar or\u00e4tt men ber om f\u00f6rl\u00e5telse, d\u00e5 h\u00e4nder n\u00e5gonting i mammas och pappas hj\u00e4rtan. K\u00e4rleken tar \u00f6ver. Vi s\u00e4ger inte att vi kan strunta i alla principer i framtiden. Men vi f\u00f6rl\u00e5ter v\u00e5ra barn och vi b\u00f6rjar om igen. Den k\u00e4rleken \u00e4r som aerodynamikens lagar som inte utpl\u00e5nar men \u00f6vervinner tyngdlagen. N\u00e5den lyfter oss upp \u00f6ver syndens och skammens tyngdlag. Och det\u2026 det \u00e4r precis vad som h\u00e4nder p\u00e5 tempelplatsen i Jerusalem den h\u00e4r dagen. En kvinna pressas till marken av synd och skam, denna tunga, tunga tyngdlag. Men Gud b\u00f6jer sig ner och ger henne n\u00e5d. Jesus s\u00e4ger inte att det inte spelade n\u00e5gon roll att hon svek sin man, sin familj, en annan familj och sin Gud. Men han s\u00e4ger att det finns n\u00e5d. \u2013 Jag d\u00f6mer dig inte! Jag f\u00f6rl\u00e5ter dig. Och efter det uppr\u00e4ttar han sanningen i hennes liv: – G\u00e5 och synda inte mer. <\/p>\n\n\n\n

Innan vi l\u00e4mnar texten m\u00e5ste jag till slut ocks\u00e5 f\u00e5 dr\u00f6ja en stund inf\u00f6r de judiska ledarna. Jag vet inte om de hade stenar i h\u00e4nderna, men jag vet att de hade stenar i sina hj\u00e4rtan, stenar de ville kasta p\u00e5 andra. Hur kom det sig? Varf\u00f6r var det s\u00e5 med dem? Vad \u00e4r detta f\u00f6r behov som ibland, \u00e4rligt talat, v\u00e4l ocks\u00e5 visar sig i v\u00e5ra liv. D\u00e5 och d\u00e5 avsl\u00f6jas sig n\u00e5got stenh\u00e5rt inom oss, n\u00e5got som vill peka finger och d\u00f6ma. Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5? <\/p>\n\n\n\n

Se p\u00e5 dem en stund. Betrakta dessa m\u00e4n. De vill stena en kvinna. De vill korsf\u00e4sta Jesus. L\u00e5ter det som ett bra liv? L\u00e5ter det som att dessa m\u00e4n m\u00e5r bra, som att de har gl\u00e4dje i hj\u00e4rtat och frid i sj\u00e4len. Nej, det l\u00e5ter som att det p\u00e5g\u00e5r ett inb\u00f6rdeskrig i deras inre. De \u00e4r v\u00e5ldsamma, fyllda av mordlust och hat. Och det mest tragiska \u00e4r att de tror sig representera Gud. <\/p>\n\n\n\n

Har du st\u00e5tt bland dem n\u00e5gon g\u00e5ng? S\u00e5 skulle det ju kunna vara att vi ibland tycker oss se v\u00e5ra egna ansikten i den skaran. F\u00f6r livet \u00e4r sv\u00e5rt. Det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e4rdas, att f\u00f6rbittras, och att med \u00e5ren och besvikelserna bli en h\u00e5rdhj\u00e4rtad m\u00e4nniska som sprider dom omkring sig. Jag undrar vem av oss som g\u00e5r fri. Vem av oss beh\u00f6ver aldrig k\u00e4mpa med k\u00e4nslan av att vilja dra iv\u00e4g en stor h\u00e5rd sten ibland?<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att bli en av dem som sl\u00e4par andra till torget. Och du, vet du en sak? Den som alltid s\u00f6ker efter fel finner alltid vad han s\u00f6ker. Men hur m\u00e5r vi egentligen d\u00e5? Hur kul kan det vara att vara faris\u00e9e? Hur m\u00e5r han eller hon som alltid verkar ha en vass sten i sina h\u00e4nder? \u00c4r det inte sant att den som sj\u00e4lv inte har n\u00e5gon n\u00e5d att ge f\u00f6rmodligen inte heller sj\u00e4lv har funnit n\u00e5d f\u00f6r sitt eget liv?<\/p>\n\n\n\n

Jag har f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rst\u00e5 dessa m\u00e4n. Kanske handlar det till sist bara helt enkelt om att h\u00e4ngivenhet utan Jesus och utan medk\u00e4nsla f\u00f6r andra m\u00e4nniskor, ocks\u00e5 f\u00f6r dem som g\u00e5tt vilse, i slut\u00e4ndan blir s\u00e5\u2026 helt fel. S\u00e5 stenh\u00e5rt. <\/p>\n\n\n\n

Jag har nog l\u00e4st den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen mest som att Jesus drar fr\u00e5n h\u00f6ften och skjuter vapnen ur faris\u00e9ernas h\u00e4nder, att han avsl\u00f6jar och f\u00f6rnedrar dem s\u00e5 att de m\u00e5ste g\u00e5 d\u00e4rifr\u00e5n med skam. Att de fick vad de f\u00f6rtj\u00e4nat. Men nu mer ser jag det nog \u00e4nd\u00e5 som att Jesus \u00e4lskar ocks\u00e5 dem, och som att hans ord till faris\u00e9erna ocks\u00e5 \u00e4r befriande ord. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r n\u00e5gra av dem kanske gick d\u00e4rifr\u00e5n befriade. <\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk att f\u00e5 l\u00e4gga ifr\u00e5n sig en stor tung sten, sin gamla ilska, sitt hat, sin h\u00e5rdhet, efter den djupa insikten att ingen m\u00e4nniska \u00e4r fullkomlig och att bara Guds n\u00e5d kan vara v\u00e5rt hopp. Vilken befrielse! T\u00e4nk att slippa vara faris\u00e9e och tvingas m\u00f6rka sin egen svaghet. T\u00e4nk att f\u00e5 vara m\u00e4nniska, buren av Guds n\u00e5d, i en befriad f\u00f6rvissning om att det \u00e4r nog.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r s\u00e5 Jesus arbetar, t\u00e4nker jag. Jesus f\u00f6rvandlar v\u00e5ra tankar genom att f\u00f6rvandla v\u00e5ra hj\u00e4rtan. Och han f\u00f6rvandlar v\u00e5ra hj\u00e4rtan genom att hj\u00e4lpa oss att se vilka vi \u00e4r, vem Gud \u00e4r och vad n\u00e5d \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r de g\u00e5tt sin v\u00e4g st\u00e5r bara kvinnan kvar. Jesus ser p\u00e5 henne. Jag citerar Bibel 2000: \u201dJesus s\u00e5g upp och sade till henne: ”Kvinna, vart tog de v\u00e4gen?\u201d Ordet vi \u00f6versatt \u201ds\u00e5g\u201d betyder att man s\u00e5g med v\u00f6rdnad<\/em>p\u00e5 n\u00e5gon. Jesus betraktade henne. Hon stod inf\u00f6r den blick som ser allt. Som ser det ingen annan ser. Och som visste varf\u00f6r; varf\u00f6r hennes liv hade blivit som det blivit. Jesus ser ocks\u00e5 vad synden gjort med henne och vet att bara en sak kan r\u00e4dda henne: Guds n\u00e5d. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 s\u00e4ger han det: \u2013 Inte heller jag d\u00f6mer dig! <\/p>\n\n\n\n

Det finns inget s\u00e5 livsf\u00f6rvandlande som detta. Vi st\u00e5r d\u00e4r med v\u00e5r egen synd, ertappade, utan bra bortf\u00f6rklaringar. Gud vet ju \u00e4nd\u00e5 allt. Att d\u00e5, genomsk\u00e5dad, f\u00e5 h\u00f6ra dessa ord \u201dDet finns n\u00e5d f\u00f6r dig!\u201d f\u00f6r\u00e4ndrar liv.<\/p>\n\n\n\n

\u201dG\u00e5, och synda inte mer.\u201d <\/em>Mer beh\u00f6vde inte s\u00e4gas. Eller… Mycket mer beh\u00f6vde nog s\u00e4gas, men inte just nu… F\u00f6r kvinnan f\u00f6rst\u00e5r det hon just nu m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5. En h\u00e5rsm\u00e5n fr\u00e5n d\u00f6den, eller ett stenkast d\u00e4rifr\u00e5n, hade hon m\u00f6tt sin Fr\u00e4lsare. Hur hennes liv kom att gestalta sig efter detta vetviinte.F\u00f6rfattarenKen Gire gissar \u00e5t oss: \u201dHon l\u00e4mnar utan t\u00e5rar. T\u00e5rarna kommer m\u00e5nga \u00e5r senare. Vid udda tillf\u00e4llen under dagen: n\u00e4r hon ser p\u00e5 sina barn som sover i sina s\u00e4ngar; n\u00e4r hon vinkar av sin man, en morgon d\u00e5 han g\u00e5r till sitt jobb; n\u00e4r hon kn\u00e5dar sin deg i k\u00f6kets ensamhet. Ett \u00e4ktenskap hon aldrig skulle haft\u2026 en familj hon aldrig skulle haft\u2026 ett liv hon aldrig skulle haft, om det inte vore f\u00f6r hennes underbare fr\u00e4lsare. En fr\u00e4lsare som stod upp f\u00f6r henne n\u00e4r andra ville stena henne. En fr\u00e4lsare som stannade till, reste henne upp, och l\u00e4t henne g\u00e5 vidare \u2013 f\u00f6rl\u00e5ten.\u201d (Intimate moment)  <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Predikan fr\u00e5n Tabernaklet, G\u00f6teborg, Micael Nilsson, s\u00f6ndagen den 21 juli. Ett befriande m\u00f6te med n\u00e5d och sanning N\u00e4r Gud sammanfattar tio budord; tio grundl\u00e4ggande riktlinjer till skydd f\u00f6r m\u00e4nniskan, lyder ett av dem: Du skall inte beg\u00e5 \u00e4ktenskapsbrott!  Det skrevs en g\u00e5ng med Guds finger p\u00e5 tavlor av sten. S\u00e5 viktigt var det. Och det … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dFyra gudsbilder (4)\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":565,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[15],"class_list":["post-563","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-undervisning","tag-undervisning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/563","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=563"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/563\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/565"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=563"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=563"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=563"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}