{"id":774,"date":"2019-10-09T12:19:40","date_gmt":"2019-10-09T10:19:40","guid":{"rendered":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/?p=774"},"modified":"2019-10-09T12:19:42","modified_gmt":"2019-10-09T10:19:42","slug":"att-lara-sig-leva-som-alskad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/?p=774","title":{"rendered":"Att l\u00e4ra sig leva som \u00e4lskad"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Om att vara ett Guds barn<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6redrag, En Timme Bibel, den 25 september 2019.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Tillbakablick<\/h4>\n\n\n\n

Jag inledde ett viktigt tema f\u00f6r dessa samlingar tidigt i \u00e5r, men tvingades att bryta, p.g.a. en olycka och med f\u00f6ljande sjukskrivning. N\u00e4r vi kom ig\u00e5ng igen, i maj, med dessa f\u00f6rdjupningskv\u00e4llar fortsatte jag p\u00e5 det angivna sp\u00e5ret, men mycket fick f\u00f6rst\u00e5s l\u00e4mnas p.g.a. detta ofrivilliga avbrott, s\u00e5dant jag nu vill komma tillbaka till under v\u00e5r h\u00f6sttermin ist\u00e4llet.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Man skulle kunna ange tv\u00e5 bibelord som grund f\u00f6r det vi nu ska studera. Det f\u00f6rsta \u00e4r 2 Kor 5:17: \u201dOm n\u00e5gon \u00e4r i Kristus \u00e4r han allts\u00e5 en ny skapelse. Det gamla \u00e4r f\u00f6rbi, n\u00e5got nytt har kommit.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r \u00e4r ett av Bibelns starkaste ord om den f\u00f6r\u00e4ndring som \u00e4ger rum i en kristen m\u00e4nniskas liv i den stund hon kommer till tro. Detta \u00e4r vad det \u00e4r att bli \u201dfr\u00e4lst\u201d, eller \u201dr\u00e4ddad\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Ibland undrar jag om n\u00e5gon blir \u201dfr\u00e4lst\u201d l\u00e4ngre. D.v.s. jag betvivlar egentligen inte att det h\u00e4nder. Jag tror f\u00f6rst\u00e5s att m\u00e4nniskor kommer till tro och blir kristna i v\u00e5r tid. <\/p>\n\n\n\n

Men jag undrar om vi ser p\u00e5 detta p\u00e5 samma s\u00e4tt som tidigare generationer, d.v.s. om vi fortfarande ser ett behov av att bli \u201dfr\u00e4lsta\u201d eller \u201dr\u00e4ddade\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte orden jag \u00e4r ute efter. Jag menar inte att det \u00e4r b\u00e4ttre att anv\u00e4nda det gamla ordet \u201dfr\u00e4lst\u201d framf\u00f6r \u201dr\u00e4ddad\u201d. Nej, det \u00e4r v\u00e5rt s\u00e4tt att se p\u00e5 vad som sker n\u00e4r vi kommer till tro jag undrar \u00f6ver. F\u00f6r visst \u00e4r det s\u00e5 vi hellre talar om det idag, vi kommer till tro, vi blir kristna, eller mer passivt, det d\u00e4r som n\u00e4stan l\u00e5ter som om vi knappt vet vad vi gjort, vi \u201dkommer med i kyrkan\u201d.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Utan Gud<\/h4>\n\n\n\n

L\u00e5t mig f\u00f6rklara. Bibeln beskriver m\u00e4nniskans situation utan Gud som f\u00f6rtvivlad. En av de tydligaste beskrivningarna av konsekvenserna av att leva utan Gud finner vi i Ef 2:1-3: \u201dOcks\u00e5 er har Gud gjort levande, ni som var d\u00f6da genom era \u00f6vertr\u00e4delser och synder. Tidigare levde ni i dem p\u00e5 den h\u00e4r v\u00e4rldens s\u00e4tt och f\u00f6ljde h\u00e4rskaren \u00f6ver luftens v\u00e4lde, den ande som nu \u00e4r verksam i olydnadens barn. Bland dem var vi alla en g\u00e5ng, n\u00e4r vi f\u00f6ljde v\u00e5ra k\u00f6ttsliga beg\u00e4r och gjorde vad k\u00f6ttet och tankarna ville. Av naturen var vi vredens barn, precis som de andra.\u201d<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss vara \u00e4rliga. Detta \u00e4r en tung beskrivning. En g\u00e5ng levde vi i v\u00e5ra \u00f6vertr\u00e4delser. Vi var olydnadens barn. Vi f\u00f6ljde v\u00e5ra infall och drifter; drifter som drev oss bort fr\u00e5n Gud. Ja inte bara var vi olydnadens barn. Vi var ocks\u00e5 vredens barn. <\/p>\n\n\n\n

Skrevs detta p\u00e5 en m\u00e5ndag? Har Paulus en d\u00e5lig dag? Nej, detta \u00e4r ett stycke biblisk realism. Detta \u00e4r faktiskt en klarsynt analys av v\u00e5r situation. <\/p>\n\n\n\n

Lyfter vi blicken och ser p\u00e5 m\u00e4nskligheten och historien f\u00e5r vi nog dessutom ge Bibeln r\u00e4tt. M\u00e4nskligheten verkar inte m\u00e5 s\u00e4rskilt bra. Det \u00e4r inte l\u00e4ngre bara profeter som talar om v\u00e4rldens underg\u00e5ng. Numera \u00e4r det ocks\u00e5 professorer. N\u00e5gonting m\u00e5ste ske, mycket snart. Samtidigt leds de stora och tongivande l\u00e4nderna av ledare som inte ger oss mycket hopp. Det kortsiktiga vinner f\u00f6r ofta \u00f6ver det l\u00e5ngsiktiga. Det egna, \u201dAmerica first\u201d framf\u00f6r det gemensamma, precis som det skulle g\u00e5 att sk\u00e4ra ut ett enda land som en t\u00e5rtbit ur v\u00e4rlden i \u00f6vrigt. <\/p>\n\n\n\n

D.v.s. vi b\u00f6rjar inse alvaret, men vem \u00e4r beredd att betala priset f\u00f6r en n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r\u00e4ndring?<\/p>\n\n\n\n

Nej, efter bilder av krig, terror, kriminalitet och v\u00e5ld fr\u00e5n kv\u00e4llens nyhetss\u00e4ndning tycker jag inte l\u00e4ngre att begreppet \u201dvredens barn\u201d \u00e4r \u00f6verdrivet. Det stora problemet med v\u00e4rlden \u00e4r m\u00e4nniskans hj\u00e4rta. <\/p>\n\n\n\n

Kriget \u00e4r djupt, mycket djupt. M\u00e4nskligheten ligger i krig. Djupast sett \u00e4r detta krig ett krig mot Gud sj\u00e4lv, alltsedan fallets dag i 1 Mos, enligt Rom 8:7: \u201dK\u00f6ttets sinne \u00e4r fiendskap mot Gud\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r mot denna bakgrund evangeliet tecknas. Jesus \u00e4r ingen liten guru, eller en kringvandrande poet eller filosof, som glider fram som en citatmaskin som sprider vackra ord om k\u00e4rlek, ord som passar p\u00e5 en kylsk\u00e5psmagnet. <\/p>\n\n\n\n

Jesus kommer f\u00f6r att r\u00e4dda oss. Han \u00e4r som en ytb\u00e4rgare som kastas ner i det v\u00e5gpiskade havet efter att b\u00e5ten kapsejsat f\u00f6r att dra oss upp ur djupen. <\/p>\n\n\n\n

Han kastar inte ner en sj\u00e4lvhj\u00e4lpsbok fr\u00e5n helikoptern. Han kommer sj\u00e4lv, med ande, sj\u00e4l och kropp, f\u00f6r att dra dig upp ur djupen och st\u00e4lla dina f\u00f6tter p\u00e5 fast mark. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r s\u00e5 Bibeln s\u00e4ger det. Jag beh\u00f6ver bli r\u00e4ddad, och Jesus \u00e4r den enda som kan r\u00e4dda mig.<\/p>\n\n\n\n

Jag var Guds fiende. Bara Jesus kan stilla denna fiendskap inom mig; avv\u00e4pna och desarmera min vrede.<\/p>\n\n\n\n

Jag har syndat och f\u00f6rtj\u00e4nat mitt straff. Bara Jesus, d.v.s. n\u00e5gon utan synd, kan ta det i mitt st\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

Jag var d\u00f6d. Mitt inre var d\u00f6tt f\u00f6r evigheten. Bara Jesus, bara han som besegrat d\u00f6den, kan ge mig livet \u00e5ter. <\/p>\n\n\n\n

Jag beh\u00f6vde bli r\u00e4ddad. Bara Jesus kunde r\u00e4dda mig, Apg 4:10-12: \u201dNi korsf\u00e4ste honom, men Gud har uppv\u00e4ckt honom fr\u00e5n de d\u00f6da. Jesus \u00e4r stenen som ni byggnadsarbetare f\u00f6rkastade men som har blivit en h\u00f6rnsten. Hos ingen annan finns fr\u00e4lsningen, och under himlen finns inget annat namn som m\u00e4nniskor f\u00e5tt genom vilket vi blir fr\u00e4lsta.”<\/p>\n\n\n\n

”Men Gud”<\/h4>\n\n\n\n

D.v.s. all denna f\u00f6rtvivlan, allt detta bottenl\u00f6sa m\u00f6rker, denna analys p\u00e5 m\u00e4nsklighetens hj\u00e4rteproblem, bryts i tv\u00e5 ord i min Bibel, n\u00e4mligen i orden \u201dmen Gud\u201d. S\u00e5 h\u00e4r lyder forts\u00e4ttningen av texten i Ef 2, Ef 2:4-10: \u201dMen Gud som \u00e4r rik p\u00e5 barmh\u00e4rtighet har \u00e4lskat oss med s\u00e5 stor k\u00e4rlek, \u00e4ven n\u00e4r vi \u00e4nnu var d\u00f6da genom v\u00e5ra \u00f6vertr\u00e4delser, att han har gjort oss levande med Kristus. Av n\u00e5d \u00e4r ni fr\u00e4lsta! Han har uppv\u00e4ckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska v\u00e4rlden, i Kristus Jesus, f\u00f6r att i kommande tider visa sin \u00f6verv\u00e4ldigande rika n\u00e5d genom godhet mot oss i Kristus Jesus. Av n\u00e5den \u00e4r ni fr\u00e4lsta genom tron, inte av er sj\u00e4lva. Guds g\u00e5va \u00e4r det, inte p\u00e5 grund av g\u00e4rningar f\u00f6r att ingen ska ber\u00f6mma sig. Hans verk \u00e4r vi, skapade i Kristus Jesus till goda g\u00e4rningar som Gud har f\u00f6rberett f\u00f6r att vi ska vandra i dem.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Okej\u2026 det m\u00e5 vara sv\u00e5rhanterligt, och det m\u00e5 vara tufft f\u00f6r v\u00e5r stolthet att ta, men detta \u00e4r \u00e4nd\u00e5 kristen tro, kristen \u201dbastro\u201d. Vi beh\u00f6ver bli r\u00e4ddade. <\/p>\n\n\n\n

Och, lyssna nu, slarvar vi h\u00e4r, med det d\u00e4r som kallas fr\u00e4lsning, eller r\u00e4ddning, riskerar vi att slarva bort v\u00e5r fr\u00e4lsningsvisshet, v\u00e5r frid och v\u00e5r gl\u00e4dje. <\/p>\n\n\n\n

Sl\u00e4tar vi ut allt, d.v.s. jag kommer till tro, jag blir en kristen, utan att f\u00f6rst\u00e5 vad det \u00e4r som beh\u00f6ver ske i mitt liv, d.v.s. att jag beh\u00f6ver bli r\u00e4ddad, f\u00e5 f\u00f6rl\u00e5telse, bli f\u00f6dd p\u00e5 nytt, riskerar jag att missa det viktigaste, d.v.s. det stora miraklet, uttryckt just i orden i 2 Kor 5:17: \u201dOm n\u00e5gon \u00e4r i Kristus \u00e4r han allts\u00e5 en ny skapelse. Det gamla \u00e4r f\u00f6rbi, n\u00e5got nytt har kommit.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r intressant att l\u00e4sa hur detta uttrycks i Jesu egna ord i Luk 7:47. Han talar om en kvinna: \u201dHon har f\u00e5tt f\u00f6rl\u00e5telse f\u00f6r sina m\u00e5nga synder. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r hon visar s\u00e5 stor k\u00e4rlek. Men den som f\u00e5tt lite f\u00f6rl\u00e5tet \u00e4lskar lite”.<\/p>\n\n\n\n

Vad s\u00e4ger Jesus? H\u00e4r \u00e4r en kvinna som \u00e4lskar honom mycket. Hon vet att hon f\u00e5tt mycket f\u00f6rl\u00e5tet. Men den som bara f\u00e5tt lite f\u00f6rl\u00e5tet \u00e4lskar lite. <\/p>\n\n\n\n

Min f\u00f6ljdfr\u00e5ga blir: – Vem av oss har f\u00e5tt lite f\u00f6rl\u00e5tet? Paulus skriver, Kol 2:13: \u201dHan har f\u00f6rl\u00e5tit oss alla \u00f6vertr\u00e4delser.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Svara mig p\u00e5 detta: Alla dina \u00f6vertr\u00e4delser, \u00e4r det mycket eller lite? Det \u00e4r mycket, inte sant? Vi t\u00e4nker och k\u00e4nner och talar och handlar ofta utifr\u00e5n v\u00e5r egenk\u00e4rlek eller egennytta. Vi g\u00f6r s\u00e5dant vi inte borde och vi l\u00e5ter bli att g\u00f6ra s\u00e5dant vi borde. <\/p>\n\n\n\n

Po\u00e4ngen \u00e4r tydlig nog. Vi har alla f\u00e5tt mycket f\u00f6rl\u00e5tet. Jag t\u00e4nker d\u00e5 att det Jesus s\u00e4ger \u00e4r att v\u00e5r k\u00e4rlek till honom v\u00e4xer i takt med att vi f\u00f6rst\u00e5r hur stor hans n\u00e5d \u00e4r. <\/p>\n\n\n\n

Men, om vi inte ens inser att vi beh\u00f6ver f\u00f6rl\u00e5telse; om vi t\u00e4nker att vi \u00e4r bra som vi \u00e4r och ingen s\u00e4rskild n\u00e5d beh\u00f6ver\u2026 d\u00e5 kanske v\u00e5r k\u00e4rlek ocks\u00e5 blir blek och svag.<\/p>\n\n\n\n

Tillbaka till 2 Kor 5:17, som \u00e4r en av tv\u00e5 grundverser n\u00e4r vi nu ska f\u00f6rst\u00e5 vad Gud gjort och vad Gud h\u00e5ller p\u00e5 att g\u00f6ra i v\u00e5ra liv: \u201dOm n\u00e5gon \u00e4r i Kristus \u00e4r han allts\u00e5 en ny skapelse. Det gamla \u00e4r f\u00f6rbi, n\u00e5got nytt har kommit.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r inte en vers om n\u00e5got som ska ske i ditt liv. Om du \u00e4r en kristen \u00e4r detta en vers om vad som\u00a0redan<\/em>skett. \u00c4r inte det befriande? Visst, jag \u00e4r som ett gammalt renoveringsprojekt, som beh\u00f6ver restaureras, in i minsta detalj, ner i minsta vr\u00e5, \u201dhan vederkvicker min sj\u00e4l\u201d, \u201dHe restores my soul\u201d, han restaurerar min sj\u00e4l.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Det viktigaste har redan \u00e4gt rum<\/h4>\n\n\n\n

Men\u2026 det viktigaste har redan skett! <\/p>\n\n\n\n

Jag skulle t.o.m. vilja s\u00e4ga det s\u00e5 h\u00e4r: Du har redan uppst\u00e5tt fr\u00e5n d\u00f6den! Visserligen ska din kropp en dag d\u00f6. Men det \u00e4r ocks\u00e5 allt. Du ska f\u00e5 en ny, en b\u00e4ttre, en uppdaterad version, en uppst\u00e5ndelsekropp. Men du, din sj\u00e4l och din ande, ditt jag, ska aldrig d\u00f6, Joh 11:25-26: \u201dJesus sade: ”Jag \u00e4r uppst\u00e5ndelsen och livet. Den som tror p\u00e5 mig ska leva om han \u00e4n d\u00f6r, och den som lever och tror p\u00e5 mig ska aldrig n\u00e5gonsin d\u00f6.\u201d \u00c4r inte detta fantastiskt?<\/p>\n\n\n\n

Den andra grundversen f\u00f6r vad Gud har gjort och g\u00f6r i dig \u00e4r den h\u00e4r, Rom 12:2: \u201dOch anpassa er inte efter den h\u00e4r v\u00e4rlden, utan l\u00e5t er f\u00f6rvandlas genom f\u00f6rnyelsen av ert sinne s\u00e5 att ni kan pr\u00f6va vad som \u00e4r Guds vilja: det som \u00e4r gott och fullkomligt och behagar honom.\u201d<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5\u2026 hur ska vi f\u00e5 ihop det h\u00e4r. Det kan ju verka som en mots\u00e4ttning allt ihop, i alla fall om man l\u00e4ser Bibeln slarvigt. Att har ju redan f\u00f6r\u00e4ndras. Du \u00e4r en ny skapelse. Och \u00e4nd\u00e5 ska du leva i f\u00f6rvandling och f\u00f6rnyelse. <\/p>\n\n\n\n

Nej, det \u00e4r inte mots\u00e4ttning. Det \u00e4r tv\u00e5 s\u00e4tt att se p\u00e5 samma sak. Din fr\u00e4lsning blir en verklighet i den stund Jesus blir din Fr\u00e4lsare. I den stund du bjuder honom in i ditt liv, tar emot hans n\u00e5d och f\u00f6rl\u00e5telse, blir du, med Jesu egna ord \u201df\u00f6dd p\u00e5 nytt\u201d. N\u00e5got nytt har kommit. Det gamla finns inte mer. Du \u00e4r inte l\u00e4ngre i krig med Gud. Gud \u00e4r din Far. Det \u00e4r frid mellan dig och Gud. Du \u00e4r barn i Guds hus. <\/p>\n\n\n\n

Men, som du uppt\u00e4cker, \u00e4r du inte fullkomlig \u00e4n, d.v.s. du lever inte felfritt, du t\u00e4nker inte alltid goda tankar, du k\u00e4nner inte alltid som du \u00f6nskar, och du handlar inte alltid som du vill. \u00c4r det r\u00e4tt uppfattat? Som ett nyf\u00f6tt barn m\u00e5ste du nu v\u00e4xa, l\u00e5ta dig omskolas och f\u00f6rvandlas, dag f\u00f6r dag, \u201dl\u00e5t er f\u00f6rvandlas genom f\u00f6rnyelsen av ert sinne\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Och s\u00e5 ska det vara med oss. Vi \u00e4r inte f\u00e4rdiga \u00e4n. Det \u00e4r helt okej, s\u00e5 l\u00e4nge vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll, s\u00e5 l\u00e4nge vi v\u00e4xer och mognar. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 v\u00e4g mot vad? Mot det h\u00e4r, Rom 8:29: \u201dDem som han i f\u00f6rv\u00e4g har k\u00e4nt som sina har han ocks\u00e5 f\u00f6rutbest\u00e4mt till att formas efter hans Sons bild, s\u00e5 att Sonen blir den f\u00f6rstf\u00f6dde bland m\u00e5nga br\u00f6der.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Guds avbild<\/h4>\n\n\n\n

F\u00f6r mig blir detta tydligast n\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 det d\u00e4r med Guds avbild. <\/p>\n\n\n\n

Bibeln \u00e4r vackert sammansatt. Den har en inre harmoni. Den \u00e4r en ber\u00e4ttelse. D.v.sa. Bibeln \u00e4r inte bara en citatbok, eller en bok med l\u00f6sryckta ber\u00e4ttelser man kan \u00e5terber\u00e4tta p\u00e5 en flanellograf, likt fabler eller sedel\u00e4rande sagor. Alla Bibelns ber\u00e4ttelser blir en till slut. Och den h\u00e5lls samman genom ett antal r\u00f6da tr\u00e5dar. En av dem \u00e4r f\u00f6rsoningen, d.v.s. en massa ber\u00e4ttelser som visar p\u00e5 v\u00e5rt behov av f\u00f6rsoning. En annan \u00e4r profetiorna om en kommande Messias, som i Nya Testamentet kom och kommer igen. En tredje r\u00f6d tr\u00e5d \u00e4r skapelsetr\u00e5den. I begynnelsen skapar Gud himmel och jord. I Jesus skapas vi p\u00e5 nytt och blir nya skapelser. Och i Bibelns avslutning skapar Gud nya himlar och en ny jord. <\/p>\n\n\n\n

En fj\u00e4rde r\u00f6d tr\u00e5d \u00e4r dramat om den f\u00f6rlorade sonen, eller om den f\u00f6rlorade avbilden. M\u00e4nniskan skapas till Guds avbild. Avbilden g\u00e5r s\u00f6nder n\u00e4r vi l\u00e4mnar Gud. Gud kommer till oss i Jesus. N\u00e4r vi kommer till tro p\u00e5 honom b\u00f6rjar Gud uppr\u00e4tta sin avbild i v\u00e5ra liv igen. Ett annat ord f\u00f6r det \u00e4r helgelse. Och en dag\u2026 en dag ska avbilden \u00e5terst\u00e4llas helt. L\u00e5t oss f\u00f6lja just den tr\u00e5den en stund:<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskan skapades till Guds avbild. P\u00e5 ett s\u00e4tt kan stora delar av Bibelns huvudbudskap f\u00f6rklaras utifr\u00e5n det begreppet, 1 Mos 1:27: \u201dGud skapade m\u00e4nniskan till sin avbild.\u201d<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Gud skapat m\u00e4nniskan b\u00f6jer han sig ner \u00f6ver henne och andas in sin livsande i hennes kropp. Detta sker inte n\u00e4r Gud skapar djuren. Detta vidr\u00f6rande \u00e4r unikt f\u00f6r m\u00e4nniskan. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r m\u00e4nniskan en unik bland alla Guds skapelser, M\u00e4nniskan har en fysisk kropp, men ocks\u00e5 en ande.<\/p>\n\n\n\n

Men s\u00e5 sker brottet, den stora katastrofen. M\u00e4nniskan v\u00e4nder sig bort fr\u00e5n Gud. Avbilden g\u00e5r s\u00f6nder. Den vackre avbilden kastas som en dyrbar vas i marken s\u00e5 att bara sk\u00e4rvor \u00e5terst\u00e5r. Sk\u00e4rvor av sk\u00f6nhet, av godhet, av konstn\u00e4rlighet och skapande, av moral, vi fortfarande finner i m\u00e4nniskan. Men det \u00e4r ocks\u00e5 sant att avbilden g\u00e5tt s\u00f6nder, Rom 5:12: \u201dD\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5: Genom en enda m\u00e4nniska kom synden in i v\u00e4rlden, och genom synden d\u00f6den. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt n\u00e5dde d\u00f6den alla m\u00e4nniskor, eftersom alla hade syndat.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Jag l\u00e4ser ut Luthers lilla katekes:<\/p>\n\n\n\n

97. Vari bestod m\u00e4nniskans likhet med Gud?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Den bestod i medskapad vishet och helighet, frihet fr\u00e5n lidande och d\u00f6d samt herrav\u00e4lde \u00f6ver jorden. (\u2026)<\/em><\/p>\n\n\n\n

98. F\u00f6rblev m\u00e4nniskan s\u00e5dan som hon skapats av Gud?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Nej, genom syndafallet f\u00f6rd\u00e4rvades Guds avbild hos m\u00e4nniskan. Hon blev f\u00f6rm\u00f6rkad i sitt f\u00f6rst\u00e5nd och ohelig i sin vilja och drog f\u00f6rbannelse \u00f6ver sig sj\u00e4lv och \u00f6ver jorden.<\/em><\/p>\n\n\n\n

 Rom 5:19: Liksom en enda m\u00e4nniskas olydnad gjorde alla till syndare, s\u00e5 skall en endas lydnad g\u00f6ra alla r\u00e4ttf\u00e4rdiga.(\u2026)<\/em><\/p>\n\n\n\n

Rom 5:18: Allts\u00e5: liksom en endas \u00f6vertr\u00e4delse ledde till f\u00e4llande dom f\u00f6r alla m\u00e4nniskor, s\u00e5 har ocks\u00e5 en endas r\u00e4ttf\u00e4rdiga g\u00e4rning lett till frik\u00e4nnande och liv f\u00f6r alla m\u00e4nniskor. (\u2026)<\/em><\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r kom Jesus. Dels f\u00f6r att visa vem Gud \u00e4r och dels f\u00f6r att \u00e5teruppr\u00e4tta Guds avbild i oss. <\/p>\n\n\n\n

Jesus \u00e4r den perfekta bilden av Gud, Hebr 1:3: \u201dSonen \u00e4r utstr\u00e5lningen av Guds h\u00e4rlighet och hans v\u00e4sens avbild, och han b\u00e4r allt med sitt m\u00e4ktiga ord.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Eftersom vi g\u00e5tt s\u00f6nder m\u00e5ste vi \u00e5terskapas, bli nya skapelser, eller f\u00f6das p\u00e5 nytt, Joh 3.<\/p>\n\n\n\n

Genom den nya f\u00f6delsen b\u00f6rjar Gud uppr\u00e4tta oss, ett renoveringsarbete p\u00e5b\u00f6rjas, avbilden restaureras, och ska en dag fullkomnas igen, Rom 8:18-21: \u201dJag menar att den h\u00e4r tidens lidanden inte kan j\u00e4mf\u00f6ras med den h\u00e4rlighet som ska uppenbaras och bli v\u00e5r. Sj\u00e4lva skapelsen v\u00e4ntar och l\u00e4ngtar efter att Guds barn ska uppenbaras. Skapelsen har ju blivit lagd under f\u00f6rg\u00e4ngelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den d\u00e4runder. \u00c4nd\u00e5 finns det hopp om att \u00e4ven skapelsen ska befrias fr\u00e5n sitt slaveri under f\u00f6rg\u00e4ngelsen och n\u00e5 fram till Guds barns h\u00e4rliga frihet.\u201d<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5, dels har n\u00e5got skett i ditt inre. Du har blivit f\u00f6dd p\u00e5 nytt. Och dels beh\u00f6ver nu detta f\u00e5 utvecklas, du beh\u00f6ver helgas, steg f\u00f6r steg, f\u00f6r att bli allt mer likt Jesus. H\u00e4r \u00e4r en vers om det, 2 Kor 3:18: \u201dOch alla vi som med obesl\u00f6jat ansikte ser Herrens h\u00e4rlighet som i en spegel, vi f\u00f6rvandlas till en och samma bild, fr\u00e5n h\u00e4rlighet till h\u00e4rlighet. Det sker genom Herren, Anden.\u201d  <\/p>\n\n\n\n

I Guds n\u00e4rhet f\u00f6rvandlas vi, av Guds Ande, till Jesu likhet. D.v.s. vi \u00e4r inte till fullo \u00e5terst\u00e4llda avbilder, vi \u00e4r i f\u00f6r\u00e4ndring, Kol 3:9-10: \u201dLjug inte f\u00f6r varandra, ni har ju kl\u00e4tt av er den gamla m\u00e4nniskan med hennes g\u00e4rningar och kl\u00e4tt er i den nya m\u00e4nniskan, som f\u00f6rnyas till r\u00e4tt kunskap och blir en avbild av sin Skapare.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Och en dag, en dag ska arbetet bli f\u00e4rdigst\u00e4llt, 1 Joh 3:2: \u201dMina \u00e4lskade, nu \u00e4r vi Guds barn, och \u00e4n \u00e4r det inte uppenbarat vad vi ska bli. Men vi vet att n\u00e4r han uppenbaras ska vi bli lika honom, f\u00f6r d\u00e5 f\u00e5r vi se honom s\u00e5dan han \u00e4r.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Vad betyder d\u00e5 detta med att vara Guds avbild, Imagio Dei? Begreppet \u00e4r brett. Det \u00e4r inte s\u00e5 helt sj\u00e4lvklart hur detta ska f\u00f6rst\u00e5s. De hebreiska och grekiska orden \u00f6ppnar f\u00f6r flera tolkningar. Kanske \u00e4r den luthersk katekesen inte s\u00e5 dum: \u201dDen bestod i medskapad vishet och helighet, frihet fr\u00e5n lidande och d\u00f6d samt herrav\u00e4lde \u00f6ver jorden.\u201d<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskan \u00e4r medskapande, d.v.s. kreativ och skapande. Hon har ett moraliskt medvetande, \u201dlagen i hj\u00e4rtat\u201d, och Gud har andats in sin livsande i henne. Allt detta handlar om m\u00e4nniskans h\u00f6ghet, vilket ocks\u00e5 ger \u00e5terklang i Jesu ord i Matt 6:26: \u201dSe p\u00e5 himlens f\u00e5glar. De s\u00e5r inte, de sk\u00f6rdar inte och samlar inte i lador, och \u00e4nd\u00e5 f\u00f6der er himmelske Far dem. \u00c4r inte ni v\u00e4rda mycket mer \u00e4n de?\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cThe definition I offer is this: The imago Dei is that in man which constitutes him as him-whom-God-loves.\u201d\u00a0(John Piper) \u201dJag ger<\/g> denna<\/g> definition: Imago Dei \u00e4r det<\/g> i<\/g> m\u00e4nniskan som g\u00f6r henne<\/g> till den-som-Gud-\u00e4lskar.\u201d (Egen \u00f6vers\u00e4ttning)<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst\u00e5r ni vad jag har gjort med er?<\/h4>\n\n\n\n

S\u00e5\u2026 s\u00e5 vad Bibeln beskriver \u00e4r med andra ord ett enormt bildbyte, eller ett i ordets verkliga mening identitetsbyte. Jag skulle vilja lyfta in Jesu fr\u00e5ga till l\u00e4rjungarna i Joh 13:12: \u201dF\u00f6rst\u00e5r ni vad jag har gjort med er?\u201d<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst\u00e5r vi det? Att bli kristen \u00e4r att omskapas: \u201dOm n\u00e5gon \u00e4r i Kristus \u00e4r han allts\u00e5 en ny skapelse. Det gamla \u00e4r f\u00f6rbi, n\u00e5got nytt har kommit.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Ibland t\u00e4nker jag att om Jesus skulle f\u00e5 sitta ner med mig, fysiskt, och ta ett samtal med mig, kanske en dag d\u00e5 jag g\u00e5r med kr\u00f6kt nacke och tunga tankar genom livet, bekymrad, grubblande, sm\u00e5tt modl\u00f6s, s\u00e5 skulle Jesus be mig att sitta ner en stund, kanske h\u00e4lla upp en kopp kaffe \u00e5t mig, l\u00e4gga sin hand p\u00e5 min, se mig djupt in i \u00f6gonen och fr\u00e5ga: – Micael, f\u00f6rst\u00e5r du inte vad jag har gjort med dig?<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r Paulus skrev till romarna att de skulle l\u00e5ta sig f\u00f6rvandlas genom f\u00f6rnyelsen av sina tankar, eller rakare uttryckt, att de beh\u00f6vde t\u00e4nka r\u00e4tt f\u00f6r att utvecklas r\u00e4tt. <\/p>\n\n\n\n

Jag anv\u00e4nde en liten illustration n\u00e4r vi var samlade innan sommaren. Eftersom du har gl\u00f6mt den f\u00f6r l\u00e4nge sedan \u00e5teranv\u00e4nder jag den med frimodighet: Minns du hur du bytte bilder med dina skolkamrater en g\u00e5ng f\u00f6r l\u00e4nge sedan? Kanske var det filmstj\u00e4rnor. Sedan blev det fotbollsspelare eller ishockeyspelare. Mina barn hade bilder av fantasyfigurer\u2026 jag f\u00f6rstod nog aldrig riktigt vad de f\u00f6rest\u00e4llde. Det var h\u00e5rda f\u00f6rhandlingar p\u00e5 skolg\u00e5rden. Du visste vilka bilder som var vanliga och vilka som var s\u00e4rskilt dyrbara. M\u00e5let var f\u00f6rst\u00e5s att byta till sig en riktigt dyrbar bild, g\u00e4rna mot en mindre eftertraktad.<\/p>\n\n\n\n

Gud \u00e4r m\u00e4rklig p\u00e5 det s\u00e4ttet. Gud vill ha v\u00e5ra s\u00e4msta bilder och han erbjuder oss sina b\u00e4sta i utbyte. Gud tar bilden av dig som en looser, som o\u00f6nskad, o\u00e4lskad och misslyckad och erbjuder dig helt nya bilder, nya sj\u00e4lvbilder, av dig som ett Guds barn, \u00f6nskad, utvald, helig\u2026 dyrbar. <\/p>\n\n\n\n

Undret har redan \u00e4gt rum. Du har redan blivit f\u00f6dd p\u00e5 nytt. Nu m\u00e5ste detta nya liv f\u00e5 utvecklas och bli vad det var t\u00e4nkt att vara. Ett s\u00e4tt att ge n\u00e4ring \u00e5t det \u00e4r att l\u00e4sa om, och ta in vad Jesus har gjort med oss. <\/p>\n\n\n\n

Bibeln inneh\u00e5ller m\u00e5nga s\u00e5dana befriande, uppr\u00e4ttande och uppr\u00e4tande bilder. De beskriver alla ett mirakel, eller kanske ska man s\u00e4ga att de var f\u00f6r sig beskriver en del av miraklet.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4lskade barnet<\/h4>\n\n\n\n

Bibeln talar med kraftfulla ord om vad som sker n\u00e4r en m\u00e4nniska kommer till tro p\u00e5 Kristus:<\/p>\n\n\n\n

\u201dNi var d\u00f6da genom era synder och \u00f6vertr\u00e4delser… Men nu, tack vare Kristus Jesus, har ni som en g\u00e5ng var l\u00e5ngt borta kommit n\u00e4ra, genom Kristi blod.\u201d (Ef 2:1, 13)<\/p>\n\n\n\n

\u201dHan har kallat er fr\u00e5n m\u00f6rkret till sitt underbara ljus.\u201d (1 Petr 2:9)<\/p>\n\n\n\n

En av alla dessa bilder blir helt grundl\u00e4ggande f\u00f6r s\u00e5 v\u00e4l mitt s\u00e4tt att se p\u00e5 mig sj\u00e4lv som p\u00e5 Gud. Lyssna, Ef 5:1: \u201dBli d\u00e4rf\u00f6r Guds efterf\u00f6ljare, som hans \u00e4lskade barn.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r bilden av det \u00e4lskade barnet.<\/p>\n\n\n\n

Hur p\u00e5verkar det oss; vad g\u00f6r det med oss n\u00e4r vi b\u00f6rjar t\u00e4nka p\u00e5 oss sj\u00e4lva som Guds \u00e4lskade barn. <\/p>\n\n\n\n

Pr\u00f6va en dag n\u00e4r sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet g\u00e5r ner under fryspunkten och k\u00e4nslan av v\u00e4rdel\u00f6shet ligger som en tung bl\u00f6t filt \u00f6ver livet. Pr\u00f6va att t\u00e4nka: – H\u00e4r g\u00e5r jag, ett \u00e4lskat barn. Guds ansikte ler \u00f6ver mig. Jag sticker min hand i hans. Jag \u00e4r hans \u00e4lskade lilla pojke; hans \u00e4lskade lilla flicka. Vad kan vara finare \u00e4n att \u00e4lskas av Gud? Pr\u00f6va\u2026 det g\u00f6r n\u00e5gonting gott med dig.<\/p>\n\n\n\n

Men det kanske inte \u00e4r s\u00e5 enkelt f\u00f6r dig. Var du ett tryggt och \u00e4lskat barn; brukade din mamma eller pappa ta dig i kn\u00e4t, krama om dig, ber\u00e4tta med ord eller handlingar att de \u00e4lskade dig? D\u00e5 har du god hj\u00e4lp av det. Men v\u00e4xte du ist\u00e4llet upp i ett hem d\u00e4r distansen var stor, atmosf\u00e4ren kall eller d\u00e4r man helt enkelt inte brukade ber\u00e4tta f\u00f6r varandra att man \u00e4lskade varandra m\u00e5ste du kanske b\u00e5de helas och omskolas innan dessa ord bryter igenom, likt solstr\u00e5larna som bryter igenom de blytunga gr\u00e5 molnen en regnig h\u00f6stdag: – Gud \u00e4lskar mig!<\/p>\n\n\n\n

Att k\u00e4nna sig \u00e4lskad \u00e4r nog v\u00e5rt mest grundl\u00e4ggande behov. K\u00e4rleken f\u00e5r m\u00e4nniskor att v\u00e5ga sig fram; att v\u00e5ga blomma, v\u00e5ga ta f\u00f6r sig, hitta sin plats, bidra och ta emot. Men s\u00e5 v\u00e4l k\u00e4rleken som bristen p\u00e5 k\u00e4rleken formar oss. Hur m\u00e5nga har inte hamnat i missbruk, kanske i kriminalitet och f\u00e4ngelse, p.g.a. att man aldrig m\u00f6tte den k\u00e4rlek men beh\u00f6vde som barn. <\/p>\n\n\n\n

Detta, n\u00e4mligen detta att veta att man \u00e4r ett \u00e4lskat barn, var faktiskt ocks\u00e5 grundl\u00e4ggande f\u00f6r Jesus. I Matt 3:16-17 \u00f6ppnar sig himlen \u00f6ver hans liv: \u201dN\u00e4r Jesus hade blivit d\u00f6pt, steg han genast upp ur vattnet. D\u00e5 \u00f6ppnades himlen, och han s\u00e5g Guds Ande s\u00e4nka sig ner som en duva och komma \u00f6ver honom. Och en r\u00f6st fr\u00e5n himlen sade: \u2019Han \u00e4r min \u00e4lskade Son. I honom har jag min gl\u00e4dje.\u2019\u201d<\/p>\n\n\n\n

Jesus visste att han var Guds \u00e4lskade son. Det gav honom kraft att fullborda sin uppgift, t.o.m. de dagar andra v\u00e4nde sig mot honom. Jesus var grundtrygg i sin relation till Fadern.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r det inte s\u00e5 att Satan f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 honom att tvivla p\u00e5 detta, bara tre verser senare, n\u00e4r Jesus frestas i \u00f6knen: \u201dOm du \u00e4r Guds Son, s\u00e5 befall att de h\u00e4r stenarna blir br\u00f6d.\u201d Eller: – \u00c4r du Guds son? Upp till bevis. Bevisa att du \u00e4r Guds son. Befall dessa stenar att bli br\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

Men Jesus hade inget att bevisa. Gud hade sagt sitt. Och Gud hade d\u00e5 inte bara sagt att Jesus var Guds son, utan att Jesus var Guds\u00a0\u00e4lskade<\/em> son.<\/p>\n\n\n\n

Vet du det samma? Vilken grund du har i ditt liv i s\u00e5 fall!<\/p>\n\n\n\n

Gud vill att du ska veta, ocks\u00e5 k\u00e4nna d.v.s. uppleva, leva i den \u00f6vertygelsen, Rom 8:15-16: \u201dNi har inte f\u00e5tt slaveriets ande s\u00e5 att ni p\u00e5 nytt m\u00e5ste leva i fruktan. Nej, ni har f\u00e5tt barnaskapets Ande, och i honom ropar vi: \u2019Abba! Far!\u2019 Anden sj\u00e4lv vittnar med v\u00e5r ande att vi \u00e4r Guds barn.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Jag h\u00f6rde om en liten flicka som b\u00f6rjade gr\u00e5ta n\u00e4r s\u00f6ndagsskoll\u00e4raren sagt att Gud var hennes pappa. Hennes pappa var en tyrann; en alkoholiserad man som brukade misshandla mamma och som gjort familjelivet till ett skr\u00e4ckv\u00e4lde. Hur skulle den lilla flickan kunna f\u00f6rst\u00e5 att Gud var en annan slags far?<\/p>\n\n\n\n

Hurdan far \u00e4r Gud?<\/h4>\n\n\n\n

Det r\u00e4cker allts\u00e5 inte med att f\u00f6rst\u00e5 att Gud \u00e4r v\u00e5r far. Vi m\u00e5ste ocks\u00e5 f\u00e5 hj\u00e4lp att f\u00f6rst\u00e5 hurdan far Gud \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Bibelns bild av Gud som far \u00e4r varm och positiv: <\/p>\n\n\n\n

\u201dVar barmh\u00e4rtiga, s\u00e5 som er fader \u00e4r barmh\u00e4rtig.\u201d<\/em>(Luk 6:36) <\/p>\n\n\n\n

\u201dV\u00e4lsignad \u00e4r v\u00e5r herre Jesu Kristi Gud och fader, barmh\u00e4rtighetens fader och all tr\u00f6sts Gud.\u201d<\/em>(2 Kor 1:3)<\/p>\n\n\n\n

Dessa bilder \u00e4r goda och varma. Gud \u00e4r en god far som vet vad vi beh\u00f6ver, barmh\u00e4rtig och full av tr\u00f6st. <\/p>\n\n\n\n

Alla m\u00e4nskliga f\u00e4der, ocks\u00e5 de b\u00e4sta, kommer till korta. Paulus skriver att Gud \u00e4r den far som allt vad fader heter i himlen och p\u00e5 jorden <\/em>har f\u00e5tt sitt namn efter, (Ef 3:15).<\/p>\n\n\n\n

Att komma till Gud \u00e4r att f\u00e5 komma hem. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 h\u00e4r skriver en av v\u00e5ra psalmf\u00f6rfattare:\u00a0Som n\u00e4r ett barn kommer hem om kv\u00e4llen och m\u00f6ts av en v\u00e4nlig famn, s\u00e5 var det f\u00f6r mig att komma till Gud – jag k\u00e4nde att d\u00e4r h\u00f6rde jag hemma. Det fanns en plats i Guds stora rum, en plats som v\u00e4ntade p\u00e5 mig. Och jag k\u00e4nde: H\u00e4r \u00e4r jag hemma, jag vill vara ett barn i Guds hem.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Gud har inga o\u00f6nskade barn!<\/h4>\n\n\n\n

– Abba! Fader!<\/em> Det \u00e4r ord som handlar om gl\u00e4dje. Gl\u00e4djen \u00f6ver Guds lysande ansikte. Gl\u00e4djen \u00f6ver bekr\u00e4ftelse. Gl\u00e4djen \u00f6ver vissheten \u00f6ver att jag \u00e4r ett \u00e4lskat barn.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r du, Gud har inga o\u00f6nskade barn!<\/p>\n\n\n\n

Jo, en del av oss kom till lite p\u00e5 tv\u00e4ren. Vi var inte planerade. Vi var inte \u00f6nskade. I alla fall inte av v\u00e5ra f\u00f6r\u00e4ldrar. Sj\u00e4lv var jag nog lite av en katastrof fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan, mamma var bara 18 \u00e5r gammal n\u00e4r hon \u201dr\u00e5kade\u201d bli gravid med mig. <\/p>\n\n\n\n

Men Gud har inga o\u00f6nskade barn, Joh 1:12-13: \u201dMen \u00e5t alla som tog emot honom gav han r\u00e4tten att bli Guds barn, \u00e5t dem som tror p\u00e5 hans namn. De \u00e4r inte f\u00f6dda av blod eller av k\u00f6ttets vilja eller av n\u00e5gon mans vilja, utan av Gud.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Lyssna, den dag du kom till tro var du ett efterl\u00e4ngtat barn. O, s\u00e5 efterl\u00e4ngtad du var, Luk 15:7: \u201dJag s\u00e4ger er: P\u00e5 samma s\u00e4tt blir det st\u00f6rre gl\u00e4dje i himlen \u00f6ver en enda syndare som omv\u00e4nder sig \u00e4n \u00f6ver nittionio r\u00e4ttf\u00e4rdiga som inte beh\u00f6ver n\u00e5gon omv\u00e4ndelse.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Vad jag l\u00e4rt mig av mormors lutfisk<\/h4>\n\n\n\n

Att l\u00e4ra sig leva som \u00e4lskad \u00e4r nog f\u00f6r oss alla att omskolas; att stanna upp och att ta tid f\u00f6r uppt\u00e4ckten. Jag t\u00e4nker ibland att det \u00e4r lite som med mormors lutfisk, du vet den d\u00e4r h\u00e5rda fisken som mer var som en br\u00e4da \u00e4n en fisk, s\u00e5 h\u00e5rd att man kunnat spela br\u00e4nnboll med den. Men s\u00e5 la mormor fisken i lut, och sedan i vatten, f\u00f6r att den skulle ligga d\u00e4r och bl\u00f6tna upp och bli mjuk. Hela proceduren tog tv\u00e5 veckor innan hon till kunde koka den.<\/p>\n\n\n\n

Och det var tvunget att g\u00f6ras v\u00e4l. \u201dD\u00e5ligt avlutad fisk krymper \u00e5tskilligt vid kokningen, och \u00e4r den riktigt d\u00e5ligt avlutad f\u00f6rsvinner den helt: det finns bara spad kvar\u201d, upplyser Wikipedia. Vilken besvikelse! F\u00f6rst tv\u00e5 veckors arbete, och sedan f\u00f6rsvinner fisken upp i tomma intet!<\/p>\n\n\n\n

Jo, vi \u00e4r nog lite som lutfisken en del av oss, lite h\u00e5rda, lite torra, lite stela. Lite tr\u00e4iga. Vi beh\u00f6ver l\u00e4ggas ner i Guds varma k\u00e4rlek och f\u00e5 ligga d\u00e4r l\u00e4nge innan vi till slut drar in den, mjuknar upp och f\u00e5r liv. <\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r hj\u00e4lp av gudstj\u00e4nsten, av den kristna gemenskapen, av bibeln och b\u00f6n, av lovs\u00e5ng och tillbedjan. Sakta mjuknar vi och v\u00e5gar tro att ocks\u00e5 vi \u00e4r \u00e4lskade. Och det \u00e4r den uppt\u00e4ckten som f\u00f6r\u00e4ndrar oss, och som frig\u00f6r k\u00e4rleken ocks\u00e5 i v\u00e5ra liv. Precis som det st\u00e5r i 1 Joh 4:19: \u201dVi \u00e4lskar d\u00e4rf\u00f6r att han f\u00f6rst har \u00e4lskat oss.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Bilden av den troende som ett Guds barn \u00e4r en stark och positiv bild. Det \u00e4r en bild som framtr\u00e4der i ljuset av Guds lysande ansikte. Det \u00e4r den bekr\u00e4ftelse vi alla s\u00f6ker. <\/p>\n\n\n\n

Bibelns Gud \u00e4r inte bara en kraft. Inte N\u00e5gonting utan N\u00e5gon. Ett ansikte. Ett lysande ansikte. En god far. Om Gud gett dig r\u00e4tten att kalla honom far, vem skulle d\u00e5 kunna ber\u00f6va dig den r\u00e4tten?<\/p>\n\n\n\n

Du kan d\u00f6ma mig h\u00e5rt.<\/p>\n\n\n\n

Du kan sv\u00e4rta mitt rykte.<\/p>\n\n\n\n

Du kan kalla mig dum,<\/p>\n\n\n\n

om det var vad du tyckte.<\/p>\n\n\n\n

Du kan plundra mitt hus.<\/p>\n\n\n\n

Du kan ta mina pengar<\/p>\n\n\n\n

s\u00e5 jag fattig f\u00e5r bli<\/p>\n\n\n\n

en av samh\u00e4llets dr\u00e4ngar.<\/p>\n\n\n\n

              —<\/p>\n\n\n\n

Men det har jag kvar,<\/p>\n\n\n\n

att Gud \u00e4r min far.<\/p>\n\n\n\n

Jag kan tycka som du<\/p>\n\n\n\n

att jag kommer till korta;<\/p>\n\n\n\n

att s\u00e5 lite blir kvar<\/p>\n\n\n\n

n\u00e4r all yta \u00e4r borta.<\/p>\n\n\n\n

Jag kan tvivla ibland.<\/p>\n\n\n\n

Jag kan snubbla och falla.<\/p>\n\n\n\n

Jag kan handla i synd,<\/p>\n\n\n\n

och min k\u00e4rlek kan kallna<\/p>\n\n\n\n

              —<\/p>\n\n\n\n

Men det har jag kvar,<\/p>\n\n\n\n

att Gud \u00e4r min far.<\/p>\n\n\n\n

Det kan h\u00e4nda ibland<\/p>\n\n\n\n

mitt i livet, l\u00e4ngst v\u00e4gen,<\/p>\n\n\n\n

att jag faller i gr\u00e5t,<\/p>\n\n\n\n

utan att bli f\u00f6rl\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag inser min synd<\/p>\n\n\n\n

utan att f\u00e5 upp garden<\/p>\n\n\n\n

\u00e4r mitt livs enda hopp<\/p>\n\n\n\n

att min M\u00e4stare bar den!<\/p>\n\n\n\n

              —<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 det har jag kvar,<\/p>\n\n\n\n

att Gud \u00e4r min far.<\/p>\n\n\n\n

Du kan h\u00e5na min tro.<\/p>\n\n\n\n

Du kan s\u00e4ga jag dr\u00f6mmer.<\/p>\n\n\n\n

Du kan anv\u00e4nda v\u00e5ld.<\/p>\n\n\n\n

Du kan hoppas jag gl\u00f6mmer.<\/p>\n\n\n\n

Du kan sl\u00e4cka mitt liv.<\/p>\n\n\n\n

Du kan sk\u00e4nda mitt minne.<\/p>\n\n\n\n

Men att ta mig fr\u00e5n Gud…<\/p>\n\n\n\n

Nej, s\u00e5 stor \u00e4r du inte.<\/p>\n\n\n\n

              — <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det har jag kvar, <\/p>\n\n\n\n

att Gud \u00e4r min far.<\/p>\n\n\n\n

(Micael Nilsson)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om att vara ett Guds barn F\u00f6redrag, En Timme Bibel, den 25 september 2019. Tillbakablick Jag inledde ett viktigt tema f\u00f6r dessa samlingar tidigt i \u00e5r, men tvingades att bryta, p.g.a. en olycka och med f\u00f6ljande sjukskrivning. N\u00e4r vi kom ig\u00e5ng igen, i maj, med dessa f\u00f6rdjupningskv\u00e4llar fortsatte jag p\u00e5 det angivna sp\u00e5ret, men mycket … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dAtt l\u00e4ra sig leva som \u00e4lskad\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[],"class_list":["post-774","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-undervisning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/774","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=774"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/774\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=774"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=774"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.tabernaklet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=774"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}